Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1843, sida 1

— ———— Kort tid derefter slöts fred — en vålgernins. som Servien knappt vågat hoppas. Och om älven denna fred ännu icke fullkomligt återgal Servierna sjelfständigbet och politiskt oberoende, tryggade den likväl de facto deras besittning af sit land, och lemnade dem rättighet att styras a Embe smyndigheter, tagne ur skotet af nationen sjelf. Milosch erkändes äfven för dess högsta militäriska chef. Han hade nu återgifvit fo sterlandet åt sina landsmän: ännu återstod bo nom dock att skänka dem en fast samhällsord ning och lagar, som kunde trygga äfven deras moraliska oberoende och den så dyrt förvärsvade friheten. — Detta är den sednare delen a hans sköna sändning; och vi skola nu sök följa honom på den nya, ärosalla, men sarli ga bana vid hvars slut — thronen var honoa beredd, — thronen åt en man af.folket son från soldat blef lika utmärkt vis lagstistare — som han förut — från en ringa veliberde ble stor härförare. V. ORIENTENS WASHINGTON. ÅÄndteligen nedlade Servierne vapen. Och on — som vi ofvanföre nist — det Iredsfördrag som de så hjelsemodigt tillkämpat sig, ånm icke fullkomligt erkände landets sjelfständighet llemnade det likväl garantier för en nr, lagen lig sakernas. ordning, i stället för det förr seröfringsförtrycket och den krigiska despotism Isom så länge och så hårdi förut beherrskat de olyckliga sanået. I dessa nya förhållanden var Milosch — Te dan de facto beklädd med hela den militairi