Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1843, sida 1

ynes vara lika nådigt. alt stor. uppmärksamhet till 2 Banko-Styrelsens atzöranden eller Å a ASS samhet en nosaran eranskning. som det vore nvitiet ali de icke gingo för länat i föreskrifter; ty just deesa skulle kunna, innan de verkliafrukterna af Banko-Styrelsens hanellinassätt låta six skadas, inleda i nya och större svårigheter, samt försätta sakerna i ett så oredigt skick, alt Rikets Ständer då de sammankomma skulle befinna six mindre i stånd att bedömma och afhjelpa behoiven, än eljest. En sådan nödig försigtichet hindrar likval aldeles icke. alt ju Revisorerna kunde och borde alägga Fullmåktige, att vidtaga de enklare åtgärder, som RKikels Ständer hestunt ansett företrädesvis böra ifraÅahkomma för upprtihållandet af Pankens vexling samt penningeroreisens underlittande, sasom t. ex. ett hreditirs negocierande. Harpå vexlar kunde utsättas, o. s. v. Emellertid kan det ej nekas, att hvarje mera betydande ärd i fråga om våra finanser, under närvarande förhållanden är rätt betönklig, till följ! af den brist på ledning, som i detta liksom nästan alla andra afseenden förelinnes, såväl i hvad som rorer Statens, som Bankens finanser. ibland dagens nyheter är, att II. M. konungen skyndat att upphöja? i Ädeligt Stånd, den ÅD le kKamarilla-raägifvaren och trotijenaren, Hr Nerman. Man vill i detta stez se ett slags hrastyttring — i fall det ej snarare far anses, såsom ett välment ingripande i amin företeelser. Det måtie emellertid vara rätt tillfredsställande för Tit. Fåhreus, ibland andra, att nuhafva tagit introdnetion, för att dela de nyutnämndes gloria innom Riddarhuset och deras popularitet utanföre. Frågan om ett gemensamt Arhetshus för Stockholm, utom de frivillisa sum församlingarne höra inrätta och underhalla, och hvilken blifvit, såsom redan nämudt varit, diskuterad vid ett slags solhmate, notabene under Öfver-Stuthällarens auspicier och ordförandeskap, bar gifvit anledvina till en liten rätt rolia farce, som man väl kunde kalla: oefterrättlisheten eller Systemets gengang. Man har nemligen fått se en af det samla I Stats-Radets pelare, Grefve Carl Lowenbjelm, uppträda såsom försvarare af konel. prerosativet i ett slags opposition emot kamarilians cana proitegcer: Öfver-Stathallaren. — Svenska Minervas uddla sjöng genast vid spåktimmans ingana, och sdet påstås till och med, att det dystra litet skail svullat oro på visst hall, der man gerna tror på Iskrock. Gresve Löwenhjelm spelade emellertid r a rolen af Vgengånvare i prerogativets intresse IN sannt som möjli at, ty han erkände, att han liksom dessa slags varelser pläga, icke hade törsamlingen att göra, bvyarken var medlem eile subscribent. llan ville blott skrämma bort sörsamlingen. Att denna ej blef skrämd, vill jag väl ej så mycket tillskrisva det sunda omdömet ellerädet sanna nitet, som icke snarare, att klockan blott var 6 slagen. 1 — —————