Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 6 Oct. Konungen skulle på aftonen denna dag å S:t Cloud fira sin 70de födelsedag, hvartill flera inbjudningar blifvit gjorda. — llertigens af Aumale utnämning till Guvernör i Constantineh bar bekräftat sig. — Uerstigen af Nemours har under sin sista resa utdelat icke mindre än 5300 slederslegionskors. — Franska Consuln på Hayti har erhållit en vink af öns styrelse, att republiken skulle, i fall den för mycket ansattes med betalningen af skulden till Frankrike, antaga Englands anbud att öfverlaga den franska skulden mot erhåältllande af ett handelsmonopolium. I så fall blir det franska sändebudets, Hr Barrots, beskickning rält kinkig. — Hrr Oloozaga och llernandez hafva dagligen långa conferenser med Hr Guizot. Den sistnämde lär helt och hället vara vunnen för det Lopez-Narvaezka partiet. — hlarskalk Bugeaud bar anhållit om några måå tjenstledinhet, för att öfvervara nästa kammarsession. Denna begäran skall rönt afslag, och Marskalken kommer, säges det, hela vintren att upptagas med utrotelsekriget i Algerien. Den ryktbare Advokaten och Deputeraden, Hr Mausuin, har för skulder måst rymma Frankrike och begifva sig till Spanien. ENGLAND. London den 6 October. Repealers söka allt mer vänja irländska folket vid repeal-associationens autoritetet. Derpå syftar tydligen en för kort tid sedan upprättad förlikningsdomslol. Till och med har på ett af de senaste repealmötena en egen slags polis uppträdt under namn af OCounells polis. Storfursten Michael tros komma att utsträcka sin resa ända till skottska Högländerna. I så fall blir nog hans uppehåll i England längvarigare än 3 veckor, som ursprungligen var ämnadt. Med ångfartyget Tay äro underrättelser ankomne fran Jamaica af den 8 September. En gräslig olycka har drabbat öns bufvudstad kine2ston. Den 26 Augusti, årsdagen af den stora orcanen, som 4722 förödde ön, utbröt straxt efter middag eld i elt jernajuteri. bet härjande elementet, som satt näring i ett par sågquarnar, utbredde sig med ohejdad framfart, ty den något senare uppkommande, häftigt blåsande sjöbrisen gjorde alla släckningsförsök omöjliga. Slutligen, sedan blasten något saktat sig och flera bus blifvit nedskjutua med 12:vdiga canoner, lyckades man, dock först hI. 4 på morgonen den 27, att sälta en gräns för lå2orna. En tiondedel af staden, ungefär 400 hus, är sorstord. Skadan beräknas till 200,000 a 230,000 af andra till !3 mill. 2. hlott en menniska omkom, men flere sårades. Undersökning, som blifvit hållen, gifver alls ingen anledning att förmoda någon mordbrand. PREUSSEN. Berlin den 8 Oct. Mycket buller och bång har föranledis af ett attentat, som skall varå begånzet mot Kejsar Nicolaus i staden Posen, vid hans genomresa till Warschau. pet enda man har sig med säkerhet bekant är att ett skott blifvit aflossadt på eller i närheten af en af de hejserlige vagnarne; de öfrige 2 uppgilves så olika i de många versioner, som äro i omlopp om denna tilldragelse, att det är omöjligt alt finna rätta sammanhanget. Åtlt saken anses vara af vist vid preussiska hofvet, synes deraf all Generalerna Mäfiling och Rauch blifvit beordrade att på stället undersöka förhålg landet med detta attentat. : På preussiska regeringens föreställningar är L den Ukas upphäfven, enligt hvilken alla preus-J, iska ondersuer, som utan pass anträstades al. ryskt område, utan vidare krus skickades till .! Siberien och i stället har ryska regeringen be-!? ITråmat sig att skicka sådane personer tillbaka r ill Preussen. t GREKLAND. Ett af de nya ministrarne kontrasigneradt beslut har nu utkommit om nationalförsamlingens samnan katlande till den 43 November, säledes nära en sU nånad senare. än hvad ursprungligen var äm-lo nadt. betta har väckt någon sensation. h Alt döma af ryska sändebudets i Paris, kisseews yllrande öfver revolutionen i Athn, har nan kanhända att förvänta från Ryssland en protest mot denna folkrörelse och då kunde härs uppstå en lika intrasslad affår som den seriska. i l f i l ( 1 ( SPANIEN. Madrid den 4 Oct. Deputerade-valea i MaIrid hafva samtligen utfallit till fördel för det Onstitutionella moderata partiet, som nu kallas let parlamentariska partiet. Äfven i provinserna ehåller för det mesta detta parti segren öfver ina motståndare. Flera dagar hade man i Paris förgälves väntat elegrasiska underrättelser från Barcelona och daragossa. Enligt den öfversigt, Journal des )ehass gifver af förhållanden i Arragonien och alalonien, utgjorde Barceloneser-Insurgenternes tyrka den 28 Septbr. 6000 man och den från ladrid afsände General Sanz hade 7 a 8000 man, hen vågade icke angripa insurgenterna. Blockeingen af Sgragossa fartfar ——— — ——— — k — — : RRD z y S. Å 2 z