Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1843, sida 1

gBlniii s Her en enda daå i sullgårandet af sina förbinsjelser. Franska Bankens orzanisation är ett ni äserslycke af sinanciclt snille, också har dess kredit iksom dess rörelse på et oerbördt sätt Gllväxt. ur 1803 stiftades denna bank med ett kapital s 15 millioner Franes på 43.000 aktier; Ar 1807 ökades det med ytierligare 43 nållioner. så att dess kapitel då utsjorde 90 millioner på 90.000 aktier, je aktie lydande på 1000 hFrancs. Utan nya tillskott har bankens sslor si tillväxt, alt den nyligen hu nåe med största lät! bet göra Engelska Banken elt förskott af 30 millioner rit mynt, och man skattar Bankens förråd i emd och silfver altena till circa 400 millioner, förutom dess stora kapital i ö-procenisfonder. bess ahtier hafva också stigit mycket öfver det nominella värdet, och de arliaa dividenderna åro alltid betvdtiat hövre än allmänna råntan. — Vi ville äfven föresla att Staten tec knade sig i den nya Banken för en större summa, 1. ex. motsvarande dess nuvarande grundoch reseryfonder, tillsammans Sex millioner Rår. Stalen finge derigenom ett förökadt intresse i Bankens framgina och skulle ofelbart vid förep a fallande behof sf densamma blitya betjent, liksom Engelska och Franska hiankernes intressen nu äro så inferlifvade med Staternas, att de snart sagdt garantera hvarandra. Staten komme alt uti dessa aktier öga en högst betydlia, räntebärande resersfond, hvars afkastning till stor del i skulle ersätta den nuvarande ärliga Bankovinston, en fond som för utomordentiiga och störa pehof, såsom ett siendtlist infall, alltid lätt och lormanligt kunde realiseras. Men en verklig bankräretge i våra dagar later icke tänka sig utan ett vil ordnadt fondsystem. Förutan i sammanhans med ett sidant kan den icke i längden bära sig, så att den blilver vinst: sdilvande och trygsande iör bade actionärer och lansagare, hvilka senare derförutan ena dagen denom öfverflödiga penningetillgangar inlockas i onerdrit na företag och den andra stå utan reI surser för deras fullbordan. Det är också i fonder, som Bankens reservsond bör bestå; men älv en denna reservsond askastar ränta, som kan utdelas, liksom i Franska Banken sker. I sinansläran djupt invigde män hafva sörutsagt alt, för(usan elt sådant, realisationen vore ett oting oviikörligt verkande förr eller senare till den inhemska rörelsens ruin, i stället för dess bätnadd och för; men man har skygaal tillbaka för p blotta namnet liksom för ett spöke : må man lända blalt en gang utan fördom allvarligt under(Sm sondsystemets natur, och man skall finna all farbågorna endast äro inbillade, men fördelarne deremot både verkliga och stora. Men icke är det derföre vår eller andras mening som fororda ett föndsystems införande, att Staten bår I söra nya skulder blott för att komma i gån med saken. Inhemska skulder finnas nos ände till ölveri löd, hvilka man endast önskar alt Sta 1 fen måtte med sill anseende och sin kredit 2 tantera, för att göra dem rörliga och möj alt i en framtid genom amortering kunna för tlsvinna. Staten riskerar härvid ingenting, ty det aaranterar naturligtvis inga andra skulder i — Cen för hvilka full säkerhet finnes. Något an I nat sätt all en gang billigt reglera de på jorde j na 81 Å.— sardelade skallerna, hvarÄseer stön