Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1843, sida 1

stånd. Tills denna med alla sina grenar uppryaäkos, skall också Sverige ohjelpligt blifva stående på sin nuvarande kaza industriella ståndpunkt. Tiden är derföre inne att Staten upphör med sin opassande penningerörelse och lemnar denna i stället åt den lagarne underkastade individen. Men, såger man, Staten förlorade da en vistig inkomstkälla, hanhovinsten. Ilärtill svara vi, visserligen; men dels kunde och borde Staten lillaodonjuta någon ersåtintohärför genom bevillning af enskild Emnerhrelve, dels för en Stat aldrig se på möjliga uppoflrinzar, då ett slort! mål skall ernas. Hetta stora r ett säkert ordnande af dess penningevisende på den basis, I alt närinzarne icke allenast skyddas för mi j 2— heten af längvariga strynnin ar utan också fluna ro sörlagskapilaler burn hest de äv vilja stiga. Se hir elt uthast bmru vi hade tänkt Oss) elt sådant orduande böra sko. Staten erkänne for ment intat annal, än hvad som verklisen är det, nemli en det metalliska; men som ett annat rörelsemedel för landets inre handel och närinzar dessutom behöfves så octrovere den en enda stor Xationalbank, grundad på Aktier med hufvudsiue i stockholm och pilialkonior i hvarje provins, som teknar sig för ett visst antal aktier. benna Pankinrättning må antaga benämninzen al Srexska NationalBanken eller blott Svenska Bansen och dess rörelse samt förvaltning grundas på de för en väl organiserad Bankinrättning allestädes såsom de enda råtta erkända och besinna principer. Engelska och Franska Pankerne. begge grundade på Aktier, och hanna lill den största höjd af utveckling, borde härvid taras till hufvudsaklig fårespn. benna Bank bor:e ensam blifva berättigad alt utsifva egna sedlar; men om icke under ett bägt belopp såsom i Ensand och Frankrike, hvarest den Engelska Banken ej får utgifva sedlar under 3 2, och den Franska till och med ej under 560 Francs. eller om äfven till en ringa valar såsom nu i alla tre skamlinavisha Rikona af deras Banker sier, är uågat som vi icke tilltro oss att afzära. For den förra äsigten salar den erfarenheten, att det sman är de större sedlarne som eherapas, utan vaaligzeu de mindre hvilka i utprånglarens hand väcka mindre uppseende in de storre, äfvensom ns: bar velat iakt taga, att allmänhetens vana vid det härda myn teis bernanande i du list bruk hbalt ett ganskvälvörande inflytande på folkets sparsamhetsan da. hvarförutan det. vjordt ndeaundigt för de: inhemska rörelsen deraf måste tvingas att hålla qvar i landet; för den senare )siaten deremo talar det hårda myntets oviebet vid remisser a smärre summor, och nationalförlusten, när de genom vadliza händelser förloras. bi landet penningerärelse drif-:es 5 åcun vi on förorda : en Åsiebank, i stället för al en Staten tillhö rig, behöfver man mindre frukta följden af e n I fiendtlig invasion och till och med huvudstaden UUmåjiica intagande; tv pr den punkt civilisatione Ånu uppnått, är privategendom äfven i krigsi . vanligteis fredad, da fienden dercmot alltid hälle tillgodo Statens hassor och derivland skulle he säkert äfven dess Bank räknas. — inder invasi nerne i Frankrike och Paris begätande ar de A lierade ären 1814 och 4515 var Franska Pat icke ett haonblick Lotad och brast derlsore