ö I matte Rebecca hafva sett ut, mejer märkte detta, TForlat miz, hur skall jag fatta della vinnan Siopsenkuchen skrattade: Ni är för rolig Sh jag kanske ge er att dricka? Gör det, Stopsenhuchen mia! sade jag ömt, och hon satle mig koppen för munnen. Si då hon sade till sir friare: Drick, och äfven dina kameler vill ja. gilva altädricka! Då jag böjde fram hufvudet för att dricka föllo heta droppar från de smältande talgljuset osvanfor sossan ned mellan halsen och min hals duk, och runno ned öfver ryggen. Då Fru häs tog bon hastigt sin näsduk och for med handen, under halsduken, ned öf ver min rygg, för att torka af mig slotlet. Efter denna operation intogo vi ater vara plat ser; och den egentliga afton-soireen begynte Herr Fitzl bar fram ett bord, ställde det mid på gollvet, derofvanpå två ljus, framför det er stol, drog upp elt manuskript ur fickan, oci Ibeaynte: En humoristisk förelusning. En allmän applåd hälsade Herr Fibl, hvilker redan vid hönshus-afsären gifvit mig ett bevis hur han förstod att fatta det humoristiska. Fru Käsmejer sade mig i örat: Vår Fitil äj ingen bokteur Sasier, det är han väl inte; met näst Er är ban visst den sorsteJag rodnad uttrycksfullt , sade med nedslagen blygsams:et Oh! och sänkte dervid mitt hufvud blygsam ned på bröstet, på samma sätt som en nerisju! papegoja, när den nådiga ägarinnan kliar henu i hugFudet. Herr Fitil satte sig ned, och började en före läsning, som var en samling af alla möjlig osmakligheter och dumheter, men likväl ej för