Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1843, sida 2

rad af beslutsamhet, att man icke olta bör åga alt komma ens dit. Det högsta, som kan nedgifvas, när man vill vara riktigt artig, å illvaron af en experimental-styrelse. —— —————— Utrikes Nyheter. ENGLAND. Loodon den 23 Aug. Parlamentet blef d. 24 dugusti prorogeradt till d. 49 instundande Ok ober. Drottningen förrättade, i egen person inder vanliga högtidligheter, denna ceremonie och höll dervid följande Throntal, hvilket y ör de asigter deri yttras öfver Enelands vigt saste frågor, såsom Unionen, oroligheterna Wales och Schismen i skottska kyrkan Åc. Åc. in extenso meddela: Mylords och Gentlemen! Cåromälen belinna sig nu i ett läge, som ti låter mig sluta denna langvariga session och b fria eder frön vidare utöfvande af edra parla mensariska pligter. — Jaz tackar eder för de: eder beslutade atvärder, som skola sätta mig stand att silva full verksamhet åt de atskilli af mig med främmande makter afslutade fö drag. — Af allt mitt hjerta har Jag gilvit mi sanction till den Bill, hvilken afser att öka til gingarne till andlig undervisning i de foltri! kyrkosocknarna derigenom, att en del af kyrka inkomster ansläs till dotering af nya Pastorate Jag väntar med full tillförsigt, att mina unde sotare med iver och frikostighet skola unde stödja Inastiftningens visa och välgörande alsi ter och att på si sätt den ossentliga gudstjenste och själavarden skola i flera distrikter af land blilva mera och bättre vårdade, än hvad bitti skett. — Med lilliredsställelse betraktar Jaz a tagandet af den lag, hvars beslämmelse det Bk att undanrodja vissa tvifvel rörande jurisdictio i shottska kyrkan vid kyrkokeriäarnes tillsättan och att tillförsäkra folket, så väl som de andli domstolarne en fullständig utöfning af deras spectiva rättizheter. Vin allvarsamma förhop ning är, att denna åtgärd skall aterställa d religiösa friden i Skottland och afvända de fara hvilha hotat ett helgadt, för Skottlands lycka o välfärd utomordentligt vistigt institut. Jag erhåller sortsarande från alla utländs makter försäkringar om deras vänskapliga tånl sätt och deras allvarliga önskan att se fred upprälthallen. Gentlemen af Underhuset! Jag tackar eder för den beredvillighet 0 srikostighet, hsarmed ni beviljat anslagen få det löpande året. Det skall alltid vara m mål, alt, så vidt statens behof medgifva, ia laga en sträng sparsamhet. Mylords och Gentlemen! I några distrikter af Wales har det offen aa lugnet storts af sagseridiga soreningar o oroligheter, hvilka dock icke äro af någon J litisk natur. Jag har vidtagit sådane åtvärde som jag håller för de tjenligaste att häm detta osos, upptäcka de skyldiga och draga de till strass. Tilllka har jag förfogat, att en u dersökning skall inledas öfver de omständivt ter, hvilha i en vanligen genom god ordni och villig lydnad utmärkt provins fört till u sstudsighet mot auloriteterna och väldsgernik sar. — Med djupaste bekymmer har jag märkt de hardnachade sörsok, som anställas all uppväcka missnöje och obelatenhet blat mina undersåtare i Irland och uppägga dem 4 begära Unionens upphåfvande. bet har allt varit och skall alltid vara min uppriktiga öl shan alt regera detta land med sträng rättvi och opartiskhet och gemensamt med Parlame lel verka derför, att de bestående lagarne halla sådane förbättringar, som äro i stånd höja Irlands sociala tillstånd och utveckla de naturliga hjelpkällor. I den innerliga olvert gelsen, att den lagstiftande unionen ar icke mil dre väsentlig för uppnaendet af dessa ändan ån för rikets kraft och stabilitet, har jag fi beslutat, alt, med edert understöd och di gudomliga sorsynens välsianelse, orubbadt bill hälla detta vigtiga söreningsband emellan bada länderna. Jag har afhallit mis ifrån a begåra någon tillökning i makt, för att mö verka dessa mitt rikes endrägt och välstär sientliaa planer, såväl emedan Jag ogerna vi le vittra misstrocnde till de gällande lagarr verksamhet, som äfven emedan Jag litar milt folks sunda förnuft och äsaderneslandskä leh suasom ock på Parlamentels högtidliga fö klaringar lill den lagstiftande Unionens förde Jag hyser den öfvertygelsen, att de af mi trogna Undersi:er, som äga inflytande och a seende i Irland, skola med alla deras kraftik: motverka dessa sördärsliga stämplingar. hvil slöra nåringssliten och hämma landets framskn dande samt framkalla ömsesidigt misstroen 5 bitterhet emellan de olika classarne af m folk. Detta granna och svassande Throntal omtal I i hvad Drottningen och Parlamentet gjort för la dets lycka och vålbestand, nämner väl missno i Irland, uppkommet, som det heter, geno illasinnade personers stämplingar, men ypp icke, några allmänna fraser att förtiga, hvad m surer som vidtagits för att afbjelpa det der ö verhandtagande eländet. Detta står nog doc icke till alt hialna mad An oehra fråcpr! IN