Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1843, sida 1

till stranden; men till fransmännens bestörtning sanns der ingen enda båt. I samma ögonblick skallade ett gällt hvislande från blipporna, och flera antända ljus visade för de torskräckte fransmännen kapten bavenants hela styrka, som tågade emot dem och befallde dem att gifva sig, eller behandlas såsom sjöröfvare. — Hade fransmännen icke blilvit betagna af förskräckelse, kunde de lätt hafva insett att engelsmännen ej skulle lossa nägot skott, så länge de borde befara, att räka sina egne landsmän. Men kapten Davenant, da han hörde fransmännens röst, befallde strax antända ljusen, på det fienden skulle öfvertygas om omöjligheten, att göra motstånd. Och då engelska officern befallde dem nedlägga vapen, siso de med förskräckelse på öfvermakten och lydde utan motsägelse. Nägre, som sigo båtarne på afstånd ligga för ankar, störtade sig i hafvet och summo dit, men blott för att finna, alt dessa voro i andra händer, och blelvo alltså tillfangalagne. Alt fängsla fransmännen, sramropa båtarne och inskeppa manskapet sick på en sjerndels timma. Gamle Tom lösgjordes från Baroneten, som, befarande att hans uppförande mot Lady Esdaile ej skulle synas kapten Davenant prisvärdt, försökte att smyga sig undan; men Tom lemnade honom icke ur sigte och förmådde en af marinmatroserna att sasttaga honom. Då denna anhallan också understöddes af Lady Esdaile, blefvo äfven Baronetens följeslagare arresterade. Hufvudtruppen af sjöfolket återvände om bord, och kapten Davenant bjod Lady lEsdaile sin arm, likasom hans son åt hennes