OlÅ-Rettyts GPOUUA. å ni i båten, Sir, befallde kapitenen, tag med ett blått ljus och antänd det, om ni beöfver hjelp: skynda er, och häll noga vakt. tyrmannen lydde, och kapitenen, vändande sig till qvartermästaren, sade lugnt: skicka hit Robert Soanmes. — Inom få minuter stod Bob framför kapitenen, och med vaxdukshatten i hand afbidade hans befallning. Deras samtal var längt och allvarsamt: tills det blef atbrutet af vaktens rop: båt ähoj! och M:r Sandoms röst fran båten svarade: tyst, tyst7, och i detsamma lade en stor roddarbät till vid sidan af skeppet och Sandom berättade, att de tagit tre andra mellan klipporna liggande båtar, hyilkas besättning gått i land för att plundra hellevue Detta hade de fått veta af batarnes bevakning; och M:r Wilkinson, som fruktade att göra fienderna uppmärksamme genom anländandet af det bha ljuset, hade skickat Sandom med sangarne till skeppet för att erhålla förstärkning. Fängarne blefvo förda ombord och förhörde, just då Tom aflossade syrpun daren: och kapitenen befallde attstrax beman ha den franska båten med matroser och sjö soldater, lemnade befälet på skeppet åt förste löjtnanten, steg sjelf i båten och medtog si son, då i detsamma M:r Wilkinsons blåa ljumed blekt sken lyste öfver vattenytan. Båten som hade aderton flinka roddare, förde kap ten Davenant med femtio raska bussar hastig till stranden och barkasen, med ännu tjug — Se G, U. o. S. T. N:o 94, 95, 97, 98.