ehuru osvertygad att hvarje försök till motstånd vore förgäfves. lIle Munsjör, från hvilken hamn H sommer ni bogserande? I A, a, mon ami7, svarade ossicern, ni vara en Enzelsk matros — Parbleu — var god — oui —, bien bon Parbleu? utropade gamle Tom, hvad f-n är det för en hamn? den har jag aldrig hört talas om. Monsieur! sade Ladyin på franska till officern, hyadan vedersares mig äran af detta besök? vi äro fattiga kaparematroser, Mylady! svarade den tilltalade på samma språk, i det han aktningssullt busade sig. vi komma från Cherbourg: lyckan har gynnat oss denna natt. Vodvändigheten, icke bojelsen, tvingar oss att uppbära en contribution. Men jag försäkrar er madame ! att ni skall vara säker för hvarje personlig sorolämpning. Under denna underhandling bade gamle Tom erfarit af en Fransman, som talade bruten Engelska, att tre stora roddarbåtar begagnat dimman för att under dagen gå öfver kanalen på plundring. be hade utan hinder uppnått Enzelska kusten, och då närmsta punkten, som lofvade byte, var Bellevue, hade de under ledning af en smugglare obemärkt närmat sig stället, och voro nu, ehuru de bidragit till Dimsdales nederlag, sysselsatta med att på hösligasle! sätt utplundra slottet. Ha, bli tagen, stryka flagg, utan att ha lossat elt skott! yttrade sjömannen ledsen. uMen