Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1843, sida 1

andra gemål), skänker, för det andra, just heller inga lofvande utsigter, och dessa förmörkas, om möjligt, ännu mer genom Prinsens af Hessen förlofning med den ryska prinsessan; det tyska förbundet står, för det tredje, som ett glupande lejon öfver Danmark och hotar att uppsvälja det med hela sin nationalitet. Med den ena tassen har det redan fattat fast fot i hlolstein och Lauenburg och står färdigt att älven göra det med den andra i Schleswig. Dessutom riskerar Danmark, för det fjerde, att, i fall af krig, blifva ett rof for den förstkomvande. ällt detia måste naturligtyis vara måhtiga driffjädrar för hvarje sann fosterlandsvän i Danmark, att söka förvissa dess framtid, genom alt sluta sig närmare till sina brödrariken, utan att derigenom uppofira något af sin sjelsständighet, hvilken tyertom, just genom en sederatif förening mellan de tre skandinaviska rikeoa häst later befästa siv för vart och ett särskidt och alla tre tillaammanstagaa. Ty ej allenast Danmark skulle draga vinst derutaf, ehuru den kanske vore störst för detta land, utan älven de andra begge federativa staterne, ja, hela kuropa skulle vinna dervid. vi hänvisa i detta hänseende till de, ester Fadyelandeli bearbetade artiklar, under titel: fren de öfriga Europeiska Staterna böra gynna en Skandinavisk förening, hvilka för nagon tid sedan syntes i denna tidning; men för sullständighelens skuld, vilja vi äfven här upptaga några grunder till bekräftande af detta påsttende. Om vi först betrakta Sverge och Norge i yttre hänseende, så synas de visserligen, dels genom sin verkliga styrka, rätt använd, dels genom sitt läge och sin natur, kunna skydda sig mot ett fiendtligt anfall, älven från den sarligaste sida; otvifvelahtigt är likväl att detta skulle ske vida SUDa skulle Skandinavien ej allenast kunna skydda sig sjelf, utan jemväl vara en fullkomlig och säker skyddsmur mot panslavismen, som hotar från öster oen handelsegoismen sran vesler. Till hvilken betydenhet skulle det ej derigenom stiga och bland annat, genom sina förenade flottor intaga måhända andra rummet bland Europas sjomakler. Och hbuilken vinst skulle ej en Skandinavisk Förening medföra i inre, industrielt och intellektnelt hänseende? Hur skulle ej handeln och rörelsen derigenom befordras, ekuru den då borde byggas på helt andra och liberalare grunder, än som nu är fallet mellan Sverge och Norge. Hvilken fond al lärdom, insigter, konster och vetenskaper skulle ej derigenom uppkomma inom den, för så vanlottad ansedda, norden? Betänkom hvad den eger i Öhlenschlager, Tegner, Thorvaldsen, Bull, Berzelius, Örsted, och mänga flere, och hvilken föra skulle ej uppstå mellan de fyra universiteten, hvilka borde anses endast såsom fyra blad af samma lychsväppling. Ulsigtern: äro, med ett ord, lika sköna som vidsträckt: (——— — bet sägs, att Kungen i Preussen, just för at uppgöra denna obehagliga sak, i denna må nad skulle besöka Köpenhamn, och på den na resa d. 20:de passera Ystad. Enligt tysk tidningar ämnar ban sig äfven i höst til IUö3 OAHUIU och Stael: halm j