Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1843, sida 2

sköna röst, hennes säkra intonation och höga konstfärdighet. Blott en enda egenskap hafva de velat frånkänpa M:lle N., nemligen denna inspirerande känsla, denna själsullhet, som griper åhöraren utan att ens lemna honom rådrum att beundra konstnären. Det hade derföre varit intressant att få se M:lle N. uppträda på Theatern i scener ur någon Opera, då man fått tillfälle att se huruvida bon ej såsom dramatisk artist utvecklar mera själ i silt föredrag; och det var också med glädje, man dagen efter denna första Concert erhöll bekräftelse på elt förut gängse rykte, att en ny Concert skulle bli arrangerad på Kongl. Theatern till påföljande Fredag. Detta blef först Thorsdags morgonen i Tidningarna tillkännaglfvet; men då voro redan de flesta biljetter dels upptecknade dels sålda. Emellertid strandade den önskan att få se M:lle N. som aklris, mot de många hinder, som mäste möta vid den korta tid, som erbjöds för att förbereda en dylik representalion men det var dock en ganska stor vinst i akustiskt hänseende att få höra de skära tonerna i M:lle N:s guldrena stämma i en mera fördelaktig lokalän förra gången. Concerten å Kongl. Theatern var i alla afseenden briljant, och utmärkte sig bland annat äfven genom Scenens ornerande medelst blomkrukor, som företedde en rätt vacker anblick. Då concertgifverskan inträdde för att sjunga sin första nummer, en Aria ur Semiramide, emottogs hon med lifliga applåder; och sjöng denna svåra, men kanske något långtrådiga Aria med en hög artistisk fulländning. En duett med Hr Belletti ur Rossinis Barberare, som slutade 1:sta afdelningen, begärdes och gafs da capo: den tycktes i hög grad elektrisera Ahörarne; och dertill bidrog i väsentlig mån det dramatiska uttryck och lif, som så väl Rossina som Figaro inlade i sitt ömsesidiga föredrag af denna sprittande och målande musik. Årian ur Somnambula, som på förra Concerten vann så mycket bifall, sjöngs nu med, om möjligt, ännu större lycka; och till sluts trakterade Sångerskan Publiken med en liten Tyrolienne af Doniretti, — om jag ej alltför mycket misstager mig, ur en af denne kompositörs senaste Operor, — elt stycke utan något egentligt värde, som ock troligen blott var beräknadt på alt hos Åhöraren qvarlemna ett angenäml och gladt intryck. bet förselade ej heller sin effekt; och M:lle N. hade här tillika tillfälle alt ådagalägga den konstfärdighet, hvarmed hon förstår begagna sitt sköna instrument: det sjöngs da Capo, och åtföljdes af ett blomsterregn under stormande handklappningar. Bakom den blomstermatta, som nu bildades på Theaterns tiljor, stod den behagliga svenska sångerskan, tryckande mot sitt bröst en af de sorärade blomster-buketterna, — sålunda. betygande sin erkänsla för sina Landsmäns hyllning. Denna af publiken visade välvilja framkallade hos M:lle N. det beslut att visa sin tacksamhet mot Stockholmsboerne genom att gifva ännu en Concert, till förmån för Hufvudstadens fattige; då resan redan länge varit bestämd till den påföljande söndagen, hlef denna tredje Concert utsatt till dagen förut eller Lördagen kl. 4 på middagen. Jag inskränker mig här till att uppräkna de sångnummer, M:lle N. utförde, hvilka voro: Cavatina ur Robert, samt tvenne af förra astonens nummer, nemligen Duetten ur Barberarn och Donizettis Tyrolienne, hvilka begge begärdes da capo; men i stället för att repetera Tyrolervisan, satte sig Concert dilverskan till pianot, och förtjusle Publiken genom afsjungandet af en svensk romans Fjerran i skog af Berg. Denna Concert slutades med samma stormande blomsterhyllning som den förra. — Man har trott sig hafva att anmärka ett missförhållande i prisen på dessa begge senare Concerter, i det M:lle N. i Fredags tog dubbla, och i Lördags, för de fattige, endast enkla priser; men man bör besinna, att det kanske fatt ett utseende af en alltför stor pretention hos Konstnären att ge sin tredje Concert till höjda priser, — hvilket väl äfven var skälet, hvarför man tillrådde henne att annoncera den, sörst dagen förut tillkännagisna, middagsConcerien till Kongl. Thearerns vanliga priser. Utom den hyllning, som M:lle N. sålunda a! Stocknolms-publiken htnjuiit, har hennes utmärkta talang äfven från högre ort hedrats med några vackra och värdefulla presenter: så bar hon af H. M. Konungen erhållit en stor och