Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1843, sida 2

I sill sextonde är förlorade den unga AmeHa enom döden sin fader. haronetens lik nedsattes i samilj-grafven, och Lady Esdaile be triades från det tvång, som hon så länge och dist uthardat. Sir James hade i sitt testa meulte varit rättvis. llan testementerade massan al sin förmögenhet åt sin dotter under moderns förvaltning, så länge hon förblef osill. Men i fall hon eifle sig, skulle egendomens förvaltning öfvergå i annor mans band. Lik vål var härvid en förbehåll sjordt till fördel för den förlorade sonen, i fall han någonsin bunde återfinnas. såvida syntes allt bra; men den oerfarna enhan skulle ej länge förblifya i luan hesitinins af sin lycka. Det visade sig snart nagon, som :jurde anspråk på qvarlkenskapen, under den löreränning. alt Lady Esdaile, då hon förenade sia med Sir James, redan förut vore gif med William blakener, hyilaen, sisom det kun de bevisas eenom vitinen, som sett och tal med honom, efter dotterns födelse ännu vu i lif. och åtskilliva ganger blitvin sedd på Bel lerne (sa hette Bildaresåtol), ehuru man ej visste, hvarest han sedan nägra är Man förmodade alt sa, uppehölle sig. han drunknat på ep SjöreAndra vitinen framhafdes äfven, vilkla vo ro beredde ant svära pa, all de varit närvarande vid förlolmingen och bevistat bröllopsmäl tiden: dessa voro Tdy Esdailes ungdomsbekanlas sem hon fant innan soreen kommit all kråta på Lennes bjeria. — Del syntes — verhliSen sara så mycken rättvisa och billighet, pi anklasarens sida, att de fleste personer holle hans Öaspråk for fullkomligt grundade.