Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1843, sida 2

ordet Pescharer. Han kom också verklise en frår Peschaver i det nordliga Indien, vid gränsen a Tbibet. Men huru kunde en Grek vara född vid foten af Himalaya? Jag tänkte på de greki ska mynt, som blifvit funna i Baktriana, och hvilka bevisa fortvarandet af den helleniska bild. ning, som af Alexander flyttades till de yttersta erånsorna af Asien. Calogeros gjorde pa mig ett dylikt intryck som ett af dessa mynt. Emellertid tror jag ej, att han hade den äran att härstamma från någen af den Macedoniska phalangen, utan att han snarare tillhörde någon a! dessa nestorianska hopar, som redan tidigt förde kristendomen till Indiens gränsor. (Fortsättes). — — —— Sorgen. Sonnet. om lyckans solsken ej beståndigt lyser uppå en stådse jemn och blomströdd bana, må sara vi deri likväl ej ana; sast bakom moln, än himlen solen hyser. Och om, i mörkret, själen äfven ryser, i sjelfva natten förer rones sana dock framät, och skall mod i bröstet mana, om anden ock i verldens vinter sryser. Ty hvad är sorgen? Blott den plog, som firar vårt hjerta, att, för himlens säd, det reda, sen religionens hävn det hunnit freda från hvarje ohägn, och i våra tärar vi böra endast daggen se, som närer det ådla frö, tills cvig frukt det bärer. VICTOR.