En resa genem mindre Asien. (I bref från Ampere till Sainte-Beuve.) i) Bäste vän! Det största nöje näst det af en resa, är nöet att berälta den; men beråttarnes nöje deas sällan af den, som hör eller läser honom. vår lid kan egentligen intet land kallas nytt, Ha hafva varit öfverallt, och man måste hafså mycket förtroende, som jag i sjelfva erket har till Er vänskap, för att våga tilltälla Er en beskrifning öfver min resa i Johen och Lydien. Jag har blott en ursäkt att nföra: att nemligen denna resa genom ett and, som i alla fall är något mindre kändt in Italien och Grekland, lisligt interesserade nig; detta är visserligen ej något skäl, att Min resebeskrisaing skulle interessera andra, en det är ett skäl för mig att söka åt min å meddela det nöje, jag erfarit, och att ej röfsva honom sin andel. Efter att sälunI hafva gjort fred med mitt samvete, som umlade något lite, när jag fattade pennan, ör alt nedskrifva mina rese-intryck, ger jag a för frestelsen, för de, om ock dåliga, exem, och börjar nu min odysst, som, till all ka, ej skall blifva särdeles lång, Då vi, Merimte och jag, ännu hade fjorton gars tid öfrig, uppgjorde vi den plan att gifva oss från Smyrna till Ephesus, vidare i Magnesia, der ruinerna efter Dianas jonitempel voro en mäktig lockelse för vår Mm, som är en stor älskare och verklig kän2 ) Er Revue des deux mondes.