ka än af fransyska skolan; men des Å.— ellertid sin verkan. I vår tid är qvickhelen Publicisters afgud, Ralet för Verldsmannens parforce-jagt, Poetens ldene kalf, ty för ett falskt qvickhets-mynt de hän och förråda sånggudinnorna. Af hvar och en fordrar man, att han i källap skall kittla allas öron med qvickheter, h förnöja allas ögon med en lysande toilet. två sörskråckliga pretensioner: qvickhet i skallen ih pengar i fickan. Författaren vill resonnera qvickt, Professorn ll docera qvickt, Poeten vill versesiera qvickt, maren vill examinera qvickt, deligerenten vill plicera qvickt, solkledaren vill kokettera qvickt, n framför allt Recensenten par excellence ilisera qvickt. Det är i sanning rysligt att se hvilken pindöd ofta förestår en försattare under en kicklig recensents taggiga bödelsvärd; den e syndaren får för det mesta två eller tre gg i nacken, innan, för att tala med den orielle predikanten Abraham å santa Clara, — wen stympas af från hans kroppsbål. Deremot måste det vara en vällust att föras än lif till dod af en .. ös qvickhets-blixtrankriliska lia, och jag har nästan lust alt ra derföre skrifva en Vädevill i en akt. Den gunstbenägne läsaren har säkerligen unr läsningen af denna artikel gjort sig en frå, som han hittills funnit obesvarad; men ilken brist jag nu vill fylla. Han lär nemlin fråga, hvarför jag skrifver om qvickhet, jag sjelf inte har någon; och härpå svarar nu: just derföre att jag sjelf inte äger nåan, skrifver jag om qvickhet, i annat sall, säkrar jag Er, mitt herrskap! — skulle jag så sjelf skrifva qvickt. —