Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1843, sida 2

H—S—777 blindas giftermål och hospitalet komme således alt lida en förlust genom deras afslag. Man försökte alla möjliga medel att beveka de begge älskande, man föreställde dem att de aldrig kunde blifva sorenade med hvarandra; de svarade: vi skola älska hvarandra. Nan sade dem, att de voro en börda för hospitalet och att det var ovärdigt handladt af dem att beröfva stiftelsen en så betydlig gåfva, de svarade: vi skola gå härifrån. Man hoppades att kunna besegra deras motsträfvighet genom att bindra dem att möta hvarandra. Aldrig derefter råkades de mer, hvarken på gården eller i resectorium. I kyrkan endast voro de tillsammans, men skiljde långt ifrån hvarandra, och likväl hörde de hvarandra. — Ej mer till Den Högste utan till hvarandra, sände deras röster löftet om en evig trohet, och då de gingo från kyrkan, kände de sig mer starka och förboppningsfulla. En söndag kom Pierrette ej uti kyrkan. Det stackars barnet var sjukt. För Jean nämnde man ej verkliga orsaken till hennes frånvaro, utan lät honom förstå, att hon hade beslutat att gifta sig med Mathurin och att han borde följa exemplet. Som Jean hade den svagheten att tro denna dikt, föll han i den största förtviflan. Men, innan han sjelf tog ett afgörande steg, beslöt han att afvakta söndagenj för att höra, om man skulle, från predikstolen, tillkännagifva Pierrelte Lenoirs giftermål. Ack! detta inträffade. Detta bedrägeri bade Mathurin ingifvit förnämste styresmannen, hvilken i sin ordning bedrog presten. Mathurin bade försäkrat, att Jean skulle gifta sig med Nicole, i fall han vore öfverlygad om Pierrelles trolöshet. På det att