Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1843, sida 2

sramgången af detta svek måtte blilva så mycke säkrare, använde man samma medel mot Pie rette. En söndag hindrade man Jean att insin sig uti kyrkan och samma dag förkunnades har och Nicoles förestående giftermål. ben un flickan måste bäras utur kyrkan. Då begge si ledes ansågo sig förrådda, beslöto de att sam tycka till styrelsens önskningar. Tredje sönd gen voro de begge i kyrkan; under sången iger kände de hvarandras röster, men deras sång tt lade ej mer samma språk. Sista lysningen askunnades och begge funn att ingendera vägrade sitt samtycke. Herr D Haudry, som underrättades, att hans skyddsli gar emottagit den hemgift han erbjudit de ville vara närvarande vid vigseln och begärd derföre att begge gistermålen skulle försiggå samm dag. Styrelsen tog sina mått och steg att al måtte gå efter dess önskan; och under förber delserna till ceremonien bhöllos de älskande at lägsnade från hvarandra. Ögonblicket kom, d de fyra trolofvade tillsammans närmade sig al taret, och Pierrette och Jean kände att de ging bredvid hvarandra. om de kunnat se hvaran dras vacklande gång och dödsbbeka ansigten, skull de ha förstått, att de voro bedragne; men d olyckliga sågo ej och vågade ej att tala. Vigselceremonien började — styrka och mo: öfvergålvo de begge blinda. Brudparen sollo p knä och presten frågade Mathurin Seguin, or han ville hafva Pierrette Lenoir till sin hustru Mathurin svarade: ja! — Derelter frågade ha Pierrette Lenoir, om hon ville hafva Mathuri Seguin till sin man; hon svarade ej, och d preslen, förvånad öfver hennes tystnad, förnyad: