Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1843, sida 2

vita 11 dv NUP 2—9 Sh. Ul dv Rdr 50 que och det sednare från 3 Rdr 33 sk. till 5 hRA 34 sk. Bco per stycke. Yll Utrikes Nyheter. Å FRANKRIKE. Paris den 44 Juli. Spanska angelägenhet na utgöra förnämsta politiska samtalsämnSynnerlig uppmärksamhet har dersore en Bi schyr ådragit sig, hvars författare söker att 11 visa, att af de 5 prinsar af Huset Bourbdo hvilka enligt hans tanka äro de enda fria som kunna anstå den unga drottningen af Sp ien, en fransk prins är den värdigaste. Denna mycket omtalade giltermålsplan kommer dock alt tig alt rona mycket motstånd af England, so just af sarhåga för en dylik förbindelse, råd för längre tid sedan vetat förskaffa sig Mal! der cabinettets löfte att afhålla sig från hvA på såäkalladt familjeförbund grundad förbinde med Frankrike. En Sigillbevararens, IIr Martin du Rords, be ende att på olaglig väg förskaffa ett odugls subject en rådsherreplats vid caszationsdo stolen har föranledt Ir Garnier, President FF: Advokaterna vid nämde domstol att ingifva asskedsansökan. Samtlige Advocaterna följde F ras Chefs exempel. Saken har väckt myckki uppseende. Lord Covley påstås hafva af sin regering4 hållit en oombedd permission, som han sk begagna för en resa till. London, hvarifrån hå tilläfventyrs icke torde återvända som ambå:: sadör. — Ninisteriella blad förkunna ryska afl bassadörens, Gresfve Pahlens, snara ankomst Paris. Ett oppositionsblad påstår deremot Grefve Pahlen kommer att tillbringa so maren i Carlsruhe och derifrån ötervända t Ryssland utan att besöka Paris. — Grekiska så debudet är återkalladt och rustar sig till hemresa. Detta är ett tecken till grekiska n geringens allvar med besparingssystemet, hvillka tillsvidare fordrar indragning af Gesandterne London och Paris. i Den 41 invigdes St Ferdinands Kapellet. Kon familjen, klädd i djup sorgdrägt, osvervar hö ec tidligheten. Dels religionsbetänkligheter, dels smärtsamma minnen hvarmed denna handlila var förenad, lära dock afbållitEnke-Ilertigi nan af Orleans från dess öfvervarande. Nämhe Furstinna lät den 43, ärsdagen af hennes A måls död, utdela 40,000 Frs åt behöfvank Enkor i Paris. — En fest af vida högre belsl delse än alla Hoffester var den 44 Juli, 54:40. årsdagen af Bastillens stormande, då några Bö: tappra Veteraner, som deltagit i denna storn ning, förenadt sig till en Bankett. kegeris2 sens åtgärd att denna dag hålla trupparne nom sina caserner, är ett tecken det misstroende, som råder emellan Rezering oå folk. Emellan Frankrike och Venezuela är afslut en handelstractat, som endast väntar på ratis calion. 10 Privat correspondens ur Algier af den 3 Ju! meddelar att Abd-el-Kader med knapp möda un gatt att falla i händerna på Öfverste Gery. bo 22 Juni öfverrumplades Emiren i sitt 20 4 2 mil från Mascara aflägsna läger. 440 Infanterki ster, 480 sadlade hästar, 500 Kameler, 500 201. vär föllo i Fransmännens händer; öfver 201: Araber dödades. Emiren sjelf fick sig sin bår römda svarta stridshäst undanskjuten. Bla det rika bytet skola befunnits flera manui scripter och deribland bistorien om krås i set emellan Emiren och Frankrike. Emiren som flyktade åt vestern, förföljes af segraren oc löper fara att stöta på General Bedeau, sou marscherar i derna riktning. N ENGLAND. I London den 44 Juli. Debatten öfver 0Brien motion om nedsättandet af en General-comitä fö hb undersökandet af Irlands besvär slutades för den 42, och, efter förväntan, med motionen förkastande. Det betydliga antal röster som stanna i minoriteten, större än det, troligtvis, skulle hafv blifvit förhållandet i någon annan fråga, är do ett nytt stöd för den förut yttrade meningen a irländska frågan blir nog den som kommer all bringa Peelska ministeren på fall. — Underhu sets General-comite sortsar alltjemt med dise sionen ölfver Irlands Arms Bill. I Ofverhuset är det äfven Irländska angelägen heter, som förnämligast taga husets uppmärk samhet i anspråk. Narquisen af Clanriearde har tramställt den motionen att de af Irlands Lord kansler, med ministerens begifvande, verkställd issättningar af Fredsdomare, för det de deltagi repeal-agitationerna, skulle förklaras för lagstri liga och äåndamålslösa. Denna motion komme anska säkert att röna samma öde som Qnrtiend Å t —