Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1843, sida 2

111 UHTOGC. accis, —— — — len seLitteratur, årets) HVAD ÅR ATT GÖRA Etter RÅDPLÅGNINS ör ÅcC om RÄTT OCH REFORM, med motto af rlalets CAREY: The orthodoxy of present day is rialets but the heresy af time past Jutidens ortodoxi på en lär blott sorntillens kålterij. STOCKHOLM, P. ländsk G. Berg, 4843. 559 sid. 8:0 B:co Rdr 2: lus afs 6 sk. . . . . ende, Osvanstående bok skiljer sig betydlist srån 97 C. vanliga politiska brochyrer, så väl i anseende o e if till qvalitet, som qvantilet, hvilket redan af stället fvanstnende sidoanta! kan skönjas. Mahända hade dock verkan deraf varit större, om vidxuilar den varit något mindre; ty vi frukta, all de longflesta, oaktadt stilens renhet, hyn diehel, ja, t. sin m. qvickhet och någon ganz, men ej osveråsla-hopad, bildrikhet, på längden tröttna att följa edan det något docerande innehallet med behörig och nder nådvandig Uppmärksamhet. Vi kunna ej neha, edda At äfven vi ibland känt oss nigot ansträngda Por-af lisningen, oakladt vi, på det högsta, intresigen sera oss för saken, och, med slenad, en gång lill Sett. den srundligt afhandlad Då vårt sprak. josef Men frågar någon, hvad är då egenlligen sarens ken i denna dryga volym? Jo, det är en af af mons lishetens vigligasle angelägenheter; Polider tisk Frihet. Den okända sor allaren undorsoossiker nemligen hvarpå den egentligen bör grunur das, hvad resormer bara usysla och huru de bäst kunna åstadkommas samt slutligen huru pu-bans grundsatser böra tillämpas på det hvilannåde svenska representationsförsjaget. Saken är insledes, som hvar man ser, af högsfa viet sor bl, alla i gemen, SWål som för hvar och en isynhynerhet; men sramför allt sör hvarje Svensk, ng och Förf. har gult ganska velens-aplial, systede) maliskt och arundligt tillväga, utan att derför nd försvåra sm framställning genom ohexripliga lera r, Mer eller filosofiskt gräl; likväl har han, i virt jel lycke. just genom bemådandel att göra allt rätt on ) tydlist, råkat att blifva ngot far vidh flis i e Vissa fall, och deremot i andra förklarat sig a2-. Såkna utrymme för ytterligare sörhlarinzar och rI exempel, som, nagon gong, varit önskvärda ; ly a in entina lalar tydligare och kraftfullare i poaf litiken än historien, det vill såga resultaterna al forntidens Politik. visserligen saknas ej hel-ler exempel utur historien: men de äro alltför p så och isolerade. för alt göra lillräckliz verkan. n Dessutom har Förf. anvindt alltför stor del af sill arbete, för alt gendrika andra stalsrätislarare, innan han kommit till sitt eget system; hvilket jemval förorsakar vidlyttighet och Dmn oreda samt tröttar, liksom det skulle trötta alt — först vandra — med sin Iedare på ätskilliaa vägar, dem han förklarade för origliga, innan man slutliven sardes på den tållaHade han deremot endastel: detta anser jag för det rätta, så hade Sen varit både körtare och lUUtare. Det förra sället kan väl också försvaras, emedan det kan anses såsom ett undanrödjande af en del stötestenar; men inser man det rätta, så undviker man nog af sig sjelf det orålla. Det är derför religionen är Så mycket alt föredraga framför silosisien, emedan den förra genast och klart endast säger hvad Som är rätt; di deremot den senare merende s först negalivt säger det, genom alt visa allt hvad som är orätt. Som Förf. imellertid går den filosofiska vägen, har han troligen ej kunnat handla annorlunda: alt han imellertid sjelf maste hafva känt, att Någon oreda herrskat i hans framställningssätt bevisas redan af de många afdelninaar (sektiorer) och underafdelningar, som man ser af nnehållsförteckningen öfver hvarje sektion. Bialls 9. s. v. hvari han indelal sill arbete; men om, i vårt lycke, mera bidraga alt splittra, n alt förena det hela. Att deröfver skrifva P rocensjon, som fullkomligt uppfylde silt än— ————