Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1843, sida 2

ure tsende yppade sig mot regeringen och det gi 14 igenom endast med den knappa pluralileten hal1465 tester mot 145. ne Å Ministrarna skola nästan samt och synner sarsl-cen, ilter sessiopens slut, begifva sig På resot . tal. Soult till sitt lanateods. der han örnar ta, byggnaden af sin sraf i ögonsigte; Roussin oc —— Cunin-Cridaine till bad, som äfven Er Teste ä der-nar besöka, sedan ban förut besigligat jernb st nnan emellan Strassburg och Basel. Hr Guiz mtenskall på en msnad he-ifva sig till Lisieux. Ei nami dast Hrr lacave-Laplagne och Martin du Nor elva. qvarstanna i Paris. nd oPai Kötel de Ville i Pa sran sande sest för Prinsen ett) vumale och ris tillrustas en glän al Joinville, Hertigen a Prinsessan Clementine. kn ung ka mel obhyl är i lierligens af Aumale suite ankommer De-sijl Paris: tan kar visat Hertigen mycken tro unot het och lilleinenhet samt tillika utmärkt sig för klokhet och energie, så alt ban erhaillit en plats — si den herti siga slaben. Man sorliknar honom sig vid Napoleons behante Mammeluck. talll fall Tuillerier-hosvet lyckas med sin länge de påtänkta plan att formåla den unga drottningen fer lof Spanien med llerligen af Åumale, så tros att na, hans n re broder, Hertigen af Montpensier, skall echo den at honom i annat fall bestämda platsen af Vvicesonung cher Älgierien. ENGLAND. London don 8 Juli. . Drottningens födelsedag l.firades ten 6, i ansedning hvaraf Parlamenlsets 2 sessjonor inst IHdes för dagen. — Den 7 fortsatlilles debatten as, er Oriens motion om insältanUdet af en General-Comitå till undersökande af ll staus tillstond, men ledde icke eller då till 01 pacot resullat, utan najournerades. — I Ölverfel USe J Stes sämma dag, för andra gången, en af Lord Prov bam inzilven bill om slafbandelns undertryckande, hyilsen är en complettering i den urspeungh:äa parlamentsacten af samma inI ueh IH Den s. rbjuder hvarje brittisk undersäte, i hvad del af vertden han ock må vistas, hvarje — icke allenasl direct utan äfven indirect andel i slaftandeln eller att åga slafvar som egendom : förbrytelser. mot detta stadgande beliggas med n Skralf som sjoröfyeri. Jill föryttrande af de un i Prittisa undersaters ägo befintliga slafvar år berviljad en lermin af 8 å 40 manader. Det med den 5 tilländalupna Finansquartalet, det sista af hela Pinansäret, visar, jemnsördt med det motsvarande under förra året, minus i alla inkomstarenar, med undantaz af tull och accis, som visa plus; den förra al 155,015 Å, den senare al 140,043 e; ehuru hela Finansärets inbomstar af dessa grenar understiva förra årets cis. Dessa efverskott, som inkonister ofversliga det motsy under förra aret med 50,000 2, tilltagande utlindsk handel ConsWuntion, 2442 942 i jemnförelse med det föregående, Som infjutit af inkomstskatten och 803.600 f il! c inevisha Con ibutionsmedel, 5 elt minu, tS0IHAfCf. Den ij Belt skall: vara tillbud n:, i ostile för Lord in åsa vill lemna china. jen har, som det SÄLPS, Sallon, som for sin 0. — Generah postmästa-h lyckats i sina sedan d HoRon tid med de feste curopeiske landernm ileripland anen 5 crige och Norige), inledda a u derhandlingar cm en 0 a bref och tidningar, med Franbrike alslutade fördraget tsagits lill mm IIStOCCK. — Den Wolf bar, i en sicerare, erbjudit sig att, mot ersättning af) m eSkOS nauerna, be itva sis med 514,926 fer Tull och 1.015,868 för acgöra att quartalets c arande quarialets häntyda på en Å och ökad insändså i G Hela Finans-äret visar ett plus afs men tager man i betraktande de 3.37,997 f, va å blifver i stället of ha ast commenderande General dAgnuilar ( On commendantsplatsen i longlle 3 Oj et 04 it nedsättning i Por-sal hvarföre det nyligen Serdt begante missionären Josef Mer H i M M Nn Up, maning till brittiska härens Kem en till Bochara och der ish lHiveTka de, for midade utaisna, brittiska ossiker erarnes, Stoddarts och Conollys — befrielse ut , maenshapen. hä Det af ministören frukt ade repealmötet i Duha Å 2 p stersta lugn och utan nå-de st ns 8 lin bar nÅ u i i Of så f Oconnell af en vid detta tillfane boll, all Invisadde han visserligen på Irlands stora phyPe rande a autoriteternas sida. I det län-S. led a rhe 10 ska kraft, men uppmanade tillika till ordning! Oc! ho ohdnad för dasen mg Så till ordnin mA