Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1843, sida 2

mem vet, om jag någonsin äter får höra hans ljufva röst: och om också denna lycka skulle unnas mig, hvem säger mig, om han är af börd, — ty med min fars tänkesätt vore det ju vansinnigt att tänka på en förening under mitt stånd. PLåt det bli min omsorg att utforska allt detta. Jag är mindre än du inskränkt af omgisning och förhållanden, och hoppas derföre snart kunna få veta hvem den vackre jägaren är, och vill då senast meddela dig underrättelse derom; hvaremot du också måste gifva mig ditt ord att ej aterse ditt hjertas älskade, och att till och med i nödfall anhalla hos din far att få återvända till husvudstaden, på det omöjligheten måtte komma dina vacklande tankar till hjelp.. (Fortsättes). —— En mycket sul karl inviterades af en ovanligt skön dame att dansa med henne på en bal. betta företräde ingaf honom en hög tanke om sin egen lörljenst: såsängan var målad i alla hans drag, och som han inbillade sig att hon förälskat sig i hans person, begynte han tala med henne i en så samiliär ton, alt hon fann för godt att tygla bans förmätenhet och upplyste honom om hans misstag i följande ordalag: vet Min Herre, om Jag valde er till vis-i-vis, så var det endast för det Jag har en mycket svartsjuk man, ty Jag tänkte att en sådan karl som ni icke skulle ingilva honom någon misslanha.