Från Red:s Korrespondent. Stockholm d. 43 Juni. Sedan så bedrössiga skäl visat behofvet af den förbåltrade kontroll på Charte Sigillate papperet, som liikets Ständer vid sista riksdagen begärde, men Regeringen, efter embetsverkens börande ansåg opåkallad, har man änduigen nu fått se ett beslut härom meddeladt i Stats-Tidningen. Papperet kommer att hädanefter tillverkas vid Bankens pappersbruk, med de nyare sorter vattenmärken, samt att stämplas medelst konstgravsr, o. s. v. i Banken. Allt detta är väl godt och väl; men ännu synes dock det vara skäl att tänka på någon vidare åtgärd, för alt kontrollera sjelfva stämplingen i Banken , och icke genom åsidosättande af detta ställa sakerna i nästan samma skick som förut; ty hela skilnaden blir, att det eljest blott fordras litet större konstskicklighet till sörsalskningen. Skall denna till sin natur eljest förkastliga beskattning på medborgarnes begagnande af lagens och strrelseverkens skydd och hjelp sortsara, att vara en inkomstkälla, hvilket synes vara temligen öfverflödigt om man hos oss ville hålla sig till redbarare beskattningsgrunder samt ställa Statens utgifter på en sparsammare fot, borde väl åtminstone allt möjligt göras för att förekomma ett underslef, som så lätt kan hindras, om man vill det. Ännu synes hoppet icke vara stort, för snar ändring i den financiella ställningen och i handelns stagnation, ehuru en och annan höres yttra den förmodan , att det skall blifva bättre för exporten fram på sommaren. Jern hopas emellertid på härvarande våg. Våderleken har blifvit lyckligtvis mera fördelaktig, så att ifrån flera af närgränsande orter man bör hoppfulla tankar om vårsädets räddning och äfven tron p: en bättre gräsväxt, än man för 44 dagar sedar kunde vänta. Det inses likväl lätt, att allt det fa ännu är många vexlingar underkastadt ; ocl rägen lärer i alla fall, i de flesta orter af med lersta Sverige vara ohjelplig. Här är intet nytt för dagen, om ej berättel sen om den present som fransmännens Konung hitsändt till H. M. Konungen: ett bord af por cellaine de Stvres, föreställande en vy af Pat i Bearn, och det hus der Henrik IV föddes, m m. Det omtalas säsom ett mästerstycke i si genre; och det passar väl, alt monarkerna vår fredliga tid skänka hvarandra bord af por cellaine. Det är en inbördes uppmaning, alt e slå näfven i bordet: en försigtighetslära , son likväl icke hindrar dem, att i stället slå van tarna deri. Vivent les Rois!