Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1843, sida 2

be, som ni ger mig till ledsagare och tare, skola hos er afgifva berättelse derom. ÅJag vet icke, skall jag, eller ... Representant! jag har ert löfte. Du har rätt. Det må ske såsom du ås dar, och såsom jag lofvat dig. lepresentanten utbetalte i assignalioner 20,000 Frances åt Pastorn, som, sedan han lagt dem i sin portefeuille, begärde alt ledsagad till ruinerna af sin by. — Inyånarne der blefvo högst bestörta öfver själasörjares försvinnande, de hade som van för att halla sin morgonandakt, tidigt besökt nom, men ej funnit honom i den kam som de i hast upprest åt honom bland ruine De hade nu för fjerde gången samlats fö rådslå om, hvad utväg de skulle taga, för a veta hvar ban vore och sedan återföra hon deras krets, då de till sin stora förväning bonom komma på en med oxar förspänd v omsisven af desamma soldater, som hade brännt deras by. De skyndade till honom, honom sakta ur vagnen och omringade ho under det de i glädjen kysste hans händer kläder och bestormade honom med tusende gor. Då han ändlligen fått ordet, började sålunda: Mina barn! J voren missnöjda mig, J tänkten, att jag lemnat eder utan att sarväl, och J fruktaden att icke mer få se n men deri bedrogen J Er. Ack detta vore o icke det sätt, på hvilket man lemnar en 50. vänskap. Jag hade blott en liten affär att uj göra med departementets chef, och begaf 1 dit i hemlighet, utan er vetskap, emedan befarade, att j icke haden velat låta mig t