Lithographierade Catechesen. Det oparäknade dr jsmålet af Prenumerationslistornas ingång, fördröjer Cateche-enafsändanda till den förste nästkommande Augusti, till hviiken tid prenumerationen förlånges ölver hela riket. Reqvisitioner. med vidiogade 24 sk. rgper exe plar, kunna insändas directe hit, nuder adress: Förläggaren af Lithographierade catechesen. För 66. theborgs stadområde, emottages prenumeration eller subscription, hvilketdera reqvirenter ast la, dock endast alta Lördagar ifrån 12—2 Holländaregatan N:o l —27. andra vån!i Att priset blott är en sektiondedel af vanliga föreskrifters, med afseende på bokstäfvernas antal. har af profarket kunnat inhemtas, hvadan och de ingångne prenumerationerna och opinionerna stadgat företagets framgång. — Må det tillåtas förläggaren yttra ett ord till i en sak, eljest talande för sig sjelf, der den. ägnats någon uppmårksamhet. Runorna voro trollverle på sin tid. Den orthodoxa Catholiken påstår att bibeln, på sin höjd. bör sinnas på latin, att intet profant öga må skönja sanningen och fiy lögnen. Årliga men kortsynta protestanter finnes, som frukta för skrifkonstens allmännelighet, stödjande sig på den iakttagel-en att dessa skrifkunnige bland allmogen, oftast äro dess förförare. Ja visserligen hafva de spelt och göra så Ännu, trollkarlens röle. Men huru, om konsten blefse allmän och hemligheten således uppenbar? Eller har hitintills ett ofelbarare sätt dertill kunnat framvisas? Den känner alls intet svenska allmogens ihärdiga fintlighet, som intet medgifver, att bland tusende högst en må undantagas, som föl sina 24 sky, nedlagde i detta lilla opus, ej läret sig drägligen skrifra och läsa skrifstil, och de äl. drige åtminstone det sednare. Den har intet be grepp om värt folks sociala lif, som icke inser, at mångfaldiga utväxter af trätor. processer och bedrå gerier upptycktes med roten. der dessa så frod i en tid, då just oförmågan att läsa skritvet, gjor skriftliga afhandlingar nödiga, då det gåller älver ringa ting, förr beslutne genom handslag. men a den bedrägliga skrifraren, ryckt inom hans gebit — Svärligen skola snart nog reverser af denna och dylik lydelse accepteras: Sedelhafvaren betalar til undertecknad. Förläggaren önskar att nägot träg nare kunna sysselsätta Lithographen. än som hit intills kunnat skedt, med afseende på våra trögar vinter-communicationer, som hindrat prenumera tions-bestyret, hvaremot afsåndandet nu som bäs gynnas af årstiden. Han vädjar härmedelst, till men niskorännen, lärare och godsägare i allmänhet; me denna stads handlande, fabrikanter och i stort ar betande handtverkare i synnerhet. ja till hvarj husbonde, öfvertygad att nära nog ingen nåtta och nyttigare skänk ät underhafvande, tjenare oc kunder kan tänkas, än denna lilla föreskrift, 50 lemnar en. åt alla håll, så uppbyggelig sysselsät ning. Götheborg i Maj 1843. F. v. Ekensteen. (2151