Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1843, sida 2

vinst, så hade jag bältre Tunnat sörja för mir gamla sjuka mor, — så suckar i den sena, stilla natten en god och flitig, men fattig flic ka högt uppe i ett vindsrum, medan några våningar inunder en gammal kokett dame, i en elegant salong, misslynt öfverräknar de tillin. letgsjorda planer, som hon hade uppgjort till renoverande al sin antika skönhet. Och me lankoliskt följer hennes öga framför spegeln det på hennes ansigte utbredda nät af veck och fåror, som labyrintiskt slingrar sig likt det belgiska jernvägssystemet. Ja, månget vackert drag från ungdomen ingräfves allt djupare och djupare i kinderua, hvilka sedermera, blott om de fyllas med guld, ännu kunna gälla som vackra drag. Och likväl, huru djupt skulle den fattiga flickans uppoffring falla i sitt värde, och huru föga politik återstode för den kokelta damen — efter att hafva vunnit högsta vinsten? Men hvart sörvillas jag? Jalla, hvilka liksom jag ej fålt högsta vinsten, trösten er likväl, och uppsöken de rationella grunder, af hvilka J a priori kunden sluta dertill, att J bestämdt icke skulle vinna den; ty just deri består den nyaste filosofiska skolans spritt nya vishetsregel, hvilken likväl räfven i fabeln redan visade att han kände, då ban filosoferade öfver de för högt hängs ande rönnbären. Men om någon af er har tid och ledighet, kunde han göra sig mycket förtjent af den vinsllsa menskligheten, om han ville skrifva en alhandling om vkonsten att vinna högsta vinslen. Jag har med mycken — studerat Konsten att blifra rik; men denna boks aktningsvär