Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1843, sida 2

ståndare var, studsade han tillbaka, återtagan de: — — nulvudmannen Montifiori? Ack min olyck lige vän, ni är då förlorad! ban äger en för vånande skicklighet i att föra hvarje vapen, och sorlitande sig härpå, söker han alltid anlednin till tvist; han har slagits mer än hundrad gånger och har alltid dödat sin motständare.— Ni är elt dödens barn, är ni ej alltför skick lig vapenförare. Oaktadt alla dessa föreställningar tillbringa de jag dock en temligen rolig natt. Reda tidigt följande morgonen infann sig min secun dant hos mig, som utom sig af glädje föl mig om halsen, i det han utropade: — N är räddad! — kan ni gissa på hvad sätt? — En tillfällighet, en lycka; om jag så m säga en olycka har kommit er till hjelp. — Förklara då på hvad sätt, eller har kan hända sade jag skämtande, den del ni tageri min olycka gjort er vriden! (Forts.) —0— — Rättelse. I sista Onsdagsbladet, första sidan, 3:dje spalten 13 raden ofvanfrån, står: theslagarna, lås: Theologerna. Uti sista Lördagsbladet stod å första sid., tredj spalt., 32 rad. ofvanfrån: beserkerraseri, läs: bersererraseri; 47 raden ofvanfrån samma spalt och sida: Crowell, lås: Cromwell, samt i några exemplar å samma sidas andra spalt och 50 raden ofvanifrån: illudering, läs: eludering