Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1843, sida 1

— —— uunn — Gä———— — p2 — s— ——2— — ——e— — — ZBI——mggp — — att nysikenheten är väckt, den sår undsägnas. — Var god berätta! Den unge militären rätade sig liksom medveten af, att närvarande ställning gaf hans person ett serdeles högt intresse; han betraktade med vigtig uppsyn under en kort paus de spända ansigtsdragen hos den honom omgilxande kretsen, och begynte derpå, starkt höjande rösten: I eftermiddags, klockan lär varit omkring fyra, har en köpman här i staden, Magnus Behrens, blifvit mördad på sin kammare. T-y-st! — inföll gresven och kastade, rynkande ögonbrynen, forskande blickar på de kringstående — t-y-st! — men liksom lugnad tillade han: Tala lågare, om löjtnanten behagar; litom oss ej störa någon, som skämtar och parlerar roligheter, utan med den hemska historien endast tillfredsställa dem, som redan sätt veta för mycket, att icke finna det sagda vara för litet. — Behrens, säger löjtnanten? och banemannen, är han tagen? Ja visst. Och det grufligaste vid detta mord ligger just deri, att det är köpmannens egen dotter, som — — Stor rörelse och sorl öfverröstar bans ord. Flera utropa: Thilda Behrens? — Mamsell Thilda Behrens? Det är omenskligt, men enligt med verkliga förhållandet — återtog berättaren — Flickan har varit grubblande en tid, man har fruktat för hennes förstånd. En olycklig kärlek skall vara orsaken till hennes sinnesrubbning. Hon lär nemligen älskat, med passion älskat en ung man, som besvarat hennes ömhet, men som misshagat sadern, köpmannen; hvarföre han nekat sitt Ja? och förbjudit dottern den önskade för