Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1843, sida 3

Litliographierade Catechesen. Det opäräknade dröjsmålet af Prenumerationslistornas ingång. fördröjer Catechesens afsändande till den förste nästkommande Augusti, till hvilken tid prenumerationen förlänges öfver hela riket. Reqvisitioner. med vidfogade 24 sk. rgs per exemplar, kunna insändas directe hit, under adress: Förläggaren af Lithogruphierade Catechesen. För Götheborgs stads omräde, emottages prenumeration eller subscription, hvilketdera reqvirenter åstunda, dock endast alta Lördagar ifrån 12—2 middagen, Holländaregatan N:o 126—27, andra våningen. — Att priset blott är en sextiondedel af vanliga föreskrifters. med afseende på bokstäfvernas antal, har af profarket kunnat inhemtas, hvadan och de ingångne prenumerationerna och opinionerna stadgat företagets framgång. — Må det tillåtas förläggaren yttra ett ord till i en sak, eljest talande för sig sjelf, der den ägnats någon uppmärksamhet. Runorna voro trollverk på sin tid. Den orthodoxa Catholiken påstar att bibeln, på sin höjd, bör finnas på latin, att intet profant öga må skönja sanningen och fiy lögnen. Ärliga men kortsynta protestanter finnes, som frukta för skrifkonstens allmännelighet, stödjande sig på den iakttagelsen att dessa skrifkunnige bland allmogen, oftast äro dess förförare. Ja visserligen hafva de spelt och göra så annu, trollkarlens röle. Men huru, om konsten blefve allmän och hemligheten således uppenbar? Eller har hitintills ett ofelbarare sätt dertill kunnat framvisas? Den känner alls intet svenska allmogens ihärdiga fintlighet. som intet medgifver, att bland tusende högst en må undantagas, som för sina 24 sk., nedlagde i detta lilla opus, ej låret sig drägligen skrifva och läsa skrifstil, och de åldrige åtminstone det sednare. Den har intet begrepp om värt folks sociala lif, som icke inser, at! mångfaldiga utväxter af trätor. processer och bedrä gerier upprycktes med roten, der dessa så frodas. i en tid, då just oförmågan att läsa skrifvet, gjort skriftliga afhandlingar nödiga, då det gåller äfven ringa ting, förr beslutne genom handslag, men a! den bedrägliga skrifvaren, ryckt inom hans gebit — Svårligen skola snart nog reverser af denna och dylik lydelse accepteras: Sedelhafvaren betalar till undertecknad. Förläggaren önskar att något träg. nare kunna sysselsätta Lithographen, än som hit. intills kunnat skedt. med afseende på våra trögare vinter-communicationer, som hindrat prenumerations-bestyret, hvaremot afsändandet nu som bäs gynnas efärstiden. Han vädjar härmedelst, till men. niskorännen, lärare och godsägare i allmänhet; men denna stads handlande, fabrikanter och i stort ar. betande handtverkare i synnerhet, ja till hvarje husbonde, öfvertygad att nära nog ingen nättare och nyttigare skänk åt underhafvande, tjenare och kunder kan tänkas. än denna lilla föreskrift. som lemnar en. åt alla håll, så uppbyggelig sysselsättning. Götheborg i Maj 1843. F. v. Ekensteen. (2151)