Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1843, sida 2

stan ingenting passerar på det politiska området och inom det administrativa allt går hvardagligt ill, har jag föga interessant att berätta , derest man icke är benägen att lemna uppmärksamhet ill det, som i litterär väg kan kallas nytt, och hvilket nu inom 44 dagar varit mer än vanligt vid denna tiden af året. Dock det är sannt! det judiciella gebietet har lemnat åtskilligt, som tillhör tidens krönika. Ur Almroth har nemligen af hammar-Råtten blifvit ansedd skyldig efter 4 Kap. 12 2. Rälleg.-Balken , men detta lagrum kan, i fråga om oloslig disposition af Myntverkets tillhörigheter, endast ansetts medföra 55 Rdr 16 sk. B:co böter samt ersättning af 260 Rdr, som icke af Hr A. förut blifvit återställde, utan varit inblandade i Myntverkets expens-räkning, äfvensom räntor å samtlige medlen, m. m. Iillämpningen är mild; och domen öfver de beryktade vedermålena ett sannt vedermåle af den anda som nu rader inom vår administration. Men huru kan det väl vara annorlunda, då man har trettio års exempel att åberopa för dylika vedermålen af Statsmedlens behandling. Aven det märkvärdiga Wernostedtska målet är i Högsta Domstolen afejordt och Hr W. fråndömd ersällning, så väl för hvad han af egna medel utgifvit i och för Hofstallets utfodring som för den afskrifnings-procent han bordt få, i enlighet med den instruktion som gällde då han emottog befattningen vid Kongl. Stallet. Målet utgör, vid sidan af Tullbalans-målet, ett ganska konsecquent uttryck af Högsta Domarmaktens nuvarande karakter. Men ifrån dessa, i många afseenden obehagliga ämnen till de nyssnämnda litterära produkterna. Först ibland dessa nämner jag ett, under anonymitet utkommet arbete: Hvad är att göra? eller rådplågningar om Ralt och Reform. Detta arbete är af stort interesse. Det kan väl synas, i början, något vidlyftigt och kärft, såsom ingående på ett fält, hvilket titeln ej direkte angilver, eller de statsphilosophiska theoriernas. Men jag tillstär, att Författaren lyckats, åtminstone hvad mig angår, och jag tror äfven för de flesta med vanlig politisk bildning, att göra det så lätt öfverskådligt som möjligt, och sedan man kommer till de egentliga föremålen för betraktelserna, tror jag säkert, att alla rätt tänkande skola finna sig belåtna. Det vore för mycket begärt, att i fråga om sättet för relormernas tillvägabringande meningarna icke skulle kunna vara olika; men allt hvad författaren i detta afseende framställer, är åtminstone i allmänhet, i enlighet med denna tidens anda, som vare liögtsörnäme och spränglärde icke vilja erkänna, ja till och med fördömma, men som likväl redan så genomträngt folkets bröst, så införlifvat sig med dess begrepp och dess sympathier, all nästan alla, i dessa delar, blott de komma alt samsprålas derom, kånna sig vara en nation och en själ. Med ett ord: denna bok förtjenar icke blott att läsas, utan alt uppmärksamt granskas och — att behjertas. Den kan i synnerhet såsom en grund för en Svensk politisk discussion blifva af ofantligt värde och väcka eller föda nya, nyttiga idcer. Deremot har ett annat arbete utkommit, midt under jublandel öfver den 25-äriga regeringen, ämnadt att vederlägga de bekanta Bidragen till Sveriges historia ilrån 1810, som före sista riksdagen spridde så mycket ljus öfver det gamla systemet. betla, under rubrik: illistorisk-SlatiIstisk Återblick på Sveriges yttre och inre förhallanden under de sistförflutna trettio aren, m. m.? väntades länge; och man trodde med skäl, att deri finna en mängd vigtiga upplysninsar. Jag I väntade mig, alt se de, i många delar alltför I härda och mindre grundliga beskyllningarna för den så kallade 4842 ärs politik, segrande vederlagda; att finna de obehagliga ryktena om rätta motiven till denna politik tillintetgjorda; salt se rättfärdigade de grundlagsvidriga behandslingarna af länder och medel, vunna åt Sveriges Kroua, genom Traktater med fremmande makter och resultaten af Svenska folkets uppoffrinI Igar, af dess barns mödor och blod. Jag trodde, salt se Krigsfonden, om ej förr, åtminstone nu I redovisad, till sina vigtigaste konto; alt se bevi-sen på Svenska Statsskuldens betalning; att finna en åskådlig öfversigt, af de mellau 40 och 50 millioner Rdr B:co, hvartill inalles Subsidier, Rubelsond, Guadeloupes-medlen, Pomerns försäljningssumma, Barthelemy-medlen, samt de lysÅtade miudre kreditiven inalles uppgått, ifrån fl4SH tll 1820; och hvilka i kaotisk sammani I blandning med Krigsredogörelserna, Magasinsdirektionen, Kolonial-departementet, Kabineltsa kassan, hittils varit omöjliga för Stats-Revisorernes synglas att i hela sitt sammanhang skåda eller kontrollera. Jag tänkte: nu få vi se många gåtor upplöste; vi få se anledningarna till Kieler, I traktatens obetänksamhet; till de besynnerliga Ådemonstrationerna mot Norge 4824; till de ständiga försöken att oroa Norska folket med proposilioner om institutioner, som det afskyr; till den besynnerliga, eviga afvogheien emot SvenI ska Ständerna, under det att man afvisar alla nationens önskningar för en förbättrad nationali represensation. Ja, gud förlåte mig, jag trodde I till och med, att jag skulle få skåda en förklaTring öfver, hvarföre vi måste nöja oss med en t kamarilla-styrelse i stället för en ansvarig mini— 1 — —— — —