Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1843, sida 2

Oaktadt denna helsveliska dryck, hvilken, som besigtnings-protocollet innehåller, på några timmar skulle hafva dödat en lejoninna, kämpade dock Marquisinnan med döden i 49 dagar. I samma ögonblick M. Catalan fick underrättelse om Marquisinnans död skickade ban en trupp beväpnadt folk till slottet Ganges, med order att arrestera Marquisen, Presten och alla domestikerna med undantag af den stalldrängen, som hjelpt Marquisinnan på flykten. Besålhafvaren för truppen träffade Marquisen i slottets stora sal, der han spasserade mycket sorgsen och upprörd. När Marquisen fick se dessa arresterings-order gjorde han alls icke nigot motstånd, utan svarade, liksom ban skulle varit beredd på hvad som hände, att han var färdig att lyda, och att föröfrigt hans afsigt alltid hade varit att inför parlamentet lagföra sin makas mördare. Man begärde af konom nyckeln till hans cabinett, hvilken han lemnade. Order erhöllos straxt att söra honom jemte de andra anklagade till fängelserna i Montpellier. Så snart Marquisen intågade i staden spridde sig ryktet om hans ankomst med en otrolig hastighet gata från gata. Emedan det var matt illuminerades alla fönster och flera personer utgingo med bloss och bildade honom: ett lysande följe, medelst hvilket alla kunde se honom. Han så väl som presten red en usel åkarekamp och var omgisven af polisbetjenter, hvilka han otvifvelaktigt hade att tacka för sitt lif; ty den allmänna oviljan var så stor mot honom, att en hvar uppmanade sin granne att slita honom i stycken, hvilket visserligen skulle händt, om han icke blifvit så vål försvarad och bevakad.