Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1843, sida 1

Jifva deras bödel. Så orolig han än var öfver in hustrus tillstånd dröjde han likväl med sin sresa till eftermiddagen andra dagen derpå: unler denna mellantid besökte han flera af sina vänner i Åvignon, utan att nämna ett ord till dem om denna affär. Anländ till Ganges 4 dagar efter mordet, begaf sig Marquisen till Hr Desprats hus och bad att få se sin hustru, hvilken af fromma munkar redan var beredd för detta möte. Marquisinnan fick knapt höra att han var anländ, förrän bon samtyckte att emostaga honom; straxt inträdde han i rummet med alla tecken till den djupaste förtvislan, ögonen badande i tårar och asslitande sig håret. Marquisinnan emottog sin man som försonlig maka och döende christen. Marquisen hade för en munk beklagat sig öfver några obetydliga förebråelser Marquisinnan gjort honom för det han öfvergifvil henne; men hon hade icke förr af munken fått kunskap härom, än hon kallade honom till sin säng, gaf honom i flera personers närvaro en offentlig upprättelse, med tusen böner om förlåtelse och bad honom derjemte icke tro hennes ord hafva tillkommit genom någon missaktning utan att endast anse dem som en följd af hennes plågor. När Marquisen var ensam med sin hustru förIsökte han dock att begagna sig af denna försoning för att få casserad förklaringen framför magistratspersonerna i Avignon : ty Vice-legalen och hans tjenstemän, trogna deras åt Marquisinnan gifna löften, hade vägrat. att inresistrera den nya donation hon, öfvertalad af Abben, hade gjort i Ganges. Men i denna punkt förblef Mar