tan vittnen få tala med er; men då, oaktad! min egenskap af svåger, ni icke tycktes vara sinnad att bevilja mig denna ynnest, om jag beärt den af er, så tänkte jag det var bättre för nig att sätta er i det predicamentet att icke kuna vågra mig den. Om ni har tvekat, Monsieur, att bedja mic om en så simpel sak, svarade Markisinnan, Voch om ni har tagit sådana försigtighetsmått ör all tvinga mig alt lyssna till er, så är det Säkert att ni vet på förhand att Jag icke kan öra hvad ni har att säga. Ilaf då den godheen ali reslectera förrän ni börjar detta samtal. Hag underrättar er för öfrigt i förväg, alt jag förbehåller mig rättigheten att afbryta detsamma så snart jag icke längre tycker det vara passande. llvad det beträffar, Madame, sade Abben, tror jag mig kunna svara er, att ni skall höra ig till slut, hvad det än månde vara som jag an komma att säga er; men hvad jag har all säga är för öfrigt så obetydligt, alt det är onytigt t alt på förhand oroa er deröfver: jag ville råga er, Madame, om ni icke hade märkt en förändring i er mans uppförande mot er? llo, Monsieur, svarade markisinnan, och ngen enda dag har gått förbi utan att jag har dackat himmelen för denna lycka. Och ni har gjort orätt, Madame, återtog abben, med eft af dessa sm: ileenden, som enlast tillhörde honom, himmelen har ingenting lermed att beställa; tacka den derföre att den jort er till den mest sköna och förtjusande bland Ivinnor, och himmelen skall hafva nog tacksä