inkling i många år af behosvet varit påsallad. De orepresenterades inträde i Ständerförsamlingen? IUlvilka äro de orepresenterade om icke hufvudsakligast de civila Embetsmännen? Men icke behöfde de civila Embetsmännen hafva säte och stämma i Ständer-Församlingen i händelse de tillräckligt varit understödde af Råd och konung, med hvilka de borde, uti ett sådant Monarkisk-Constitutionelt Land som Sverge, vara i harmoni. — Ej eller hade någon tröghet i administrationen upkommit om ej vederbörande genom Systemet hindrat all sramkomst af duzligbet och förtjent. Representationens förändring och Embetsmännens inträde i Ständer-församlingen tyckes således vara den enda möjligheten för folket att få dugligheten fram till platsar der den kan verka till dess väl, om icke vederbörande i tid ändrar system i bofordringsväg men i tider sådane som de nuvarande är det icke så lätt att upgifva på hvad sält de civila Embetsmännens ställning må kunna förbättras till Svenska folkets nytta. — Från det sofvande ogräs som snärjt sig kring Konungatronen kan ingen räddning väntas och af Svenska Folkets Representanter, hvilka blott hvart 5:te är besöka Hulvudstaden, under hvilken tid de civile Embetsmännens ställning framställer sig i en ganska fördelaktig dager, enär den, stora mängd af ögonblicklig förtjenst, som genom riksdagsgöromålen uppkommor, förskafsar en stor del dagligt bröd och hvilka under denna tid naturligtvis icke hinna med, att taga en nogare kännedom om de civila Embetsmännens inre ställningar och förhållanden, kan man naturlistvis icke eller hoppas något förr, än de hinna att tillräckligt blifva upplysta i ämnet. Och då Svenska Folkets Ombud icke kunna erhålla denna sanna upplysning af dem som enligt Grundlagens anda borde meddela den, af Embetsverkens styresmän, så gifves nu icke mer än ett enda sätt, och detta är att de civila Embetsmännen sjelfve uppträda på skådeplatsen och så länge skrifva i ämnet tills Representanterna hinna att blifva upplysta om rätta förhallandet. Det är med afseende härå och för att om möjligt är bringa frågan under discussion och skristsvesling, som jag vågar framlägga en olullI ständig plan, som doek behandlad och utförd af skickli-e män kunde förbättra Svenska Embetsmannens ställning och gilva Folket duglige Embelsmön. 1:o Böra Embetsexamina hållas i helgd vid A Universiteten, så att ingen odugling framkommer. 2:o Få icke mera än ett till numerär beståmdt antal satminstone tills vidare och ino till dess Embetsmännens ställningar o h förhålÅlanden blikvit reorganiserade) släppas igenom kumetsexamen, asfpassadt efter Statens behof. 3:0 Erhåller hvarje Embetsman sednast efter -tre års, i Statens sjenst använd tid, utan lön, s en lön af 300 Rdr hco. ) h s) On gagne toujours å nemployer. en toutes choses, que les bonnes qualites dut-on les payer daventago. On na presqne jamais des gens de merite å trås-bas pris. parce-que le merite s appliAAAA — -micke kunde annat än oroa do tvenne främmande.