Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1843, sida 1

n uppenbarelse från amdeverlden (Från Tyskan). I Maj månad 4859 var jag i London. city yste gräddan af de aristokratiska familjerna, en assa af eleganta turister; ty i London är mmarn den mest lysande säsongen. I stället ör att, såsom i Paris och andra Europeiska hufudstäder åt nöjet helga den kalla årstiden, intrens isiga dagar, i stället för att öfverrösta e brusande nordanstormarne med en orkesters undra stämmor, med muntert skämt eller med lädtigt skratt, fira Engelsmännen, liksom Bramas rester, Solens första värmande strålar och våens första blomster. vid denna tidpunkt var talienska theatern öppnad; och i London gilves et ingenting mera sashionabelt än representaionerna på Italienska operan. Det var till och n tid, da ingen besökte Queens Italian Theare, utan att vara klädd i frack och kortbyxor. fyen nu för tiden är denna theaterns parterre ögst elegant; den applåderar aldrig med blotta händerna, hvilket en gång gaf William Been, n bland de qvickaste Redaktörerna af tidningen imes, anledniny att i en relation öfver Persianis ramgang yttra: Parterrn har vid denna repreentation tre gånger bylt om handskar. I hotellet Sablence, der jag bodde, rådde vid enna tid mycken lislighet. Hotellets ägare sprang it och dit, såg ut som en tohig, talte inte med ågon menniska, men stadnade alltid framför ummet N:o 24. En morgon, då jag promenede i korridoren, blef jag varse värden ligganpå knä framför dorrn till detta rum. — Han örde mig ej komma, så djupt var han försänkt