Här låter ganska betänkligt för våra stångerns-patroner under det ingångna äret. Är u detta blott en öfvergående konjunktur?? eler är svenska stängjerns-tillverkningen på väg tt för alltid förlora sin indrägtighet, alt utÄTrängas från verldsmarknaden? Denna fråga är Penig och täl att tänka på. Till en början kommer man säkert alt ropa på palliativer, på privilegiers och exklusiva rätligheters användanle. Nedsålining af utförsel-tulien är redan beviljad; och omöjligt är icke, att wmtförsel-preier en dag begäras, likasom åtskilligt annat esso likt, t. ex. taxa på tackjernet, på kol Dp. s. v. Man har en gång för alla föresatt sig, alt vårt jern måste utföras under form hs stängjern; och om detta än skelle kosta uppffringar, så att ingen sorts verklig vinst återstode, så måste systemet ändock följas. Säger utländningen: jag vill köpa ert jern och kommer troligen att oupphörligt önska det; men ert slängjern vill jag icke veta ular; så svara våra stats-ekonomer: du skall hafva vårt stångjern och ingenting annat. Möjligen gör han s oberoende af vårt jern just derföre, att nan icke får det, som han önskar, men skulle icke tänka på att göra det, om han finge, vad som är honom begärligt. benna tanke är flera gånger sramkastad; men man har ice nedlätit sig att ens upptaga den till disussion. bet enda vapen, hvarmed man strier, är deras rätt, hvilka en gång kastat sig in istängjerns-tillverkningen. För dessas vrätl att med alla medel skyddas måste således — ela Sveriges rätt alt vinna något på sin anIra modernäring vika. Så går de alltid i amhällen, der privilegier fått fast fot. — Huru dilemmat skall lösas, är omöjligt alt säga; en säkerligen försöker man lösa det på det ält, alt det närvarande bör skyddas, i stället för att låta alla skydda sig sjelfva och lemna åt saken sjelf att utveckla sig.