Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1843, sida 2

2 GÖTHEBORG. Ölverdriften i den i N:o 55 af denna tidsing intagna insända artikel, som rosade det särvarande tyska bageriet, påkallade en tillrätavisning, och af denna anledning anse vi oss cke böra neka en plats i tidningen för nedantående, men Red. hade i sanning önskat att lenna blilvit aflattad i ordalag, som icke sårat. Udden i denna uppsatts går dock förlorad dergenom, att den synbarligen tyckes hafva tillommit, om icke för bröd åtminstone på beställning af någon i handtverket interesserad. Till Insändarens rättelse är Red. i tillfälle ipplysa, alt 8 sk:s surbröd köpte hos Hr Frensel väga 114 w och hvetebröd 30 lod då deremot surbråd för 8 sk. köpte hos andra bagare endast väga 51 lod och hvelebråäd 24 od, hvilkel är en sa betydlig skillnad till fördel för Herr Frenhel, att detta bör skydda: honom från Insändarens opåkallade insinuationer, rörande nödvändigheten. af taxa, qvarnafdustnina m. m. All Hr Fronkels s. k. franska hvetebröd är det bästa som här på orten at bagare iillverkas, derom tro vi att alla ointresserade äro ense, och all rekommendation torde derigenom vara öfverstodis. Den insända repliquen lyder som följer: pPen insändaren, som i N:o 55 af H. och S. Tidningen så efrerdrifret berömt och beskrifvit FrmKels bröd, troligen för bröd; borde äfven upplyst allmänheten om priset å detsamma: men säkert fann han bäst uti, alt tiva dermed ; emedan det lätt kunnat påminna om det gamla ordspråket: hvad gör icke Tysken för pengar.? Underligt är det emellertid att lir Frankels Tyska Yageri-pröd ej är underkastadt den vanliga Bröd-taxan. bel är ej insändarens afsigt att klandra Hr Frenkels bröd, helst som hans hvetebröd är rätt godt och prisvårdt. men man tycker, att då mjölet är så nära till hands och qvarnen jemt dustar utaf sig, det borde hunna säljas till billigare pris. — Alltför oblyat är lostalarens yttrande, alt det är det bästa och mest välsmakande bröd, som Götheboresboarne någonsin känt: ty mången man prisar längt högre det bröd, som tillredes af hans husliga måka; och hvar och en mår säkert lika bra af det svenska brödet som de, hvilka ledda af nyhetsbegäret och fikandet efter det utländska, äro verliebte i den Tyslka surdegen. Insändaren i N:o 55 borde säledes icke hafva bedömt allas smak efter sin egen; ty det medsilves, att han för sin egen del kunnat om Frankels bröd säga: es schmack! gut und kostet niehts; men för andra är det icke så wolfeil.? Den der alltför trolica och roliaa anekdoten, att en värdshusvård skall hafva yttrat: man börjar att äta mer af Frenkels bröd, än al mitt kött bevisar intet; tv hvem ville väl äta värdens költ? — dessutom betalas ej för bröd på värdshusen, hvarföre det ofta der har en strykande åtgång.? Huruvida den starka torkan sistlidet ars sommar, det uppdrifna arrendebeloppet för slussqvarnen samt underhållandel af talrik familj kunna göra att Hr brankels Tyska Bageri omfattas med Svensk völen vilja torde bliha ganska problematiskt. Emellertid vare detta nog sagdt om Tyska surdegen och dess lostalare.