denna månad. Äfven underhandlingarne öfver en sedan någon tid å bane varande handelstrakten emellan de båda länderna bedrifvas med vera lillighet. Det till och med påstås att den edan skulle vara undertecknad, hvilket likväl ke är troligt. Emellertid hafva ganska täta onserenser på några dagar ägt rum emellan err Guizot och engelska sändebudet. ENGLAND. London den 40 Mars. Det ser ut som Enelsmännen blifvit angripne af en verklig maie att göra mordanfall på de styrande, likarad med den, som en tid dref Fransmännen S al — —. ill attentaten mot Ludvig Philips Nf. Nu har n galning till Skotte, vid namn James Heenson, 32 år ries uti Renfrewshi at ombringa bäde ningen. yg, hvarpå han Angifven af kaptenen gjort Ire, Sir Robert Peel gammal och bördig från hellaf religiös sanatism veoch på det resan till London, drottångsarblefs! van vid sin framkomst dit genast gripen al polisen. Vid förhöret, som företogs med honom i Mansion-house inför Lord-Mayorn, erkände han sig hafva kommit till London för att se drottningen, huru stor hon vore och med skriftens ord: Qvinna, öfver allt annat hörsamma din man, bevisa henne huru opassande det vore att en qvinna sute på thronen samt, i sall bon da icke ville resignera, ombriuga (destroy) henne. Ilvad ministern beträffade yttrade han: , det är icke allenast min utan hvarje Engelsmans pligt att ombringa (destroy) Sir Robert Peel. vidare sorhör blef uppskjulet till den 48 dennes. äfven Skattkammar-kansleren Goulbourn har sett sig nödsakad begära polisens skydd mot en person, hvilken i ett bref hotat honom med Drummonds öde. Ifragavarande person, en sjöhapten Dillon, anser sig hafva lidit en förolämpning af IIr Goulbourn, under dess embetsutöfning, för 42 är tillbaka. hafva återigen varit Samnaths tempelportar sramme och spokat. Uti båda husen, i Öfverhuset af Marquisen af Clanricarde och i Underhuset af Hr: Smith framställdes den 9 en motion, att Lord Ellenboroughs famösa proclamation skulle förklaras för ändamalslos och förderflig för Brittiskt-ostindiska rikets intressen. Denna motion, hvilken naturligtvis bekämpades af ministeren, förkastades af båda husen. — En af Hr Fox Manle vi Underbusetggession den 7, åsvenledes af minislören hehäm motion, att göra skottska kyrkans tillstånd till för en parlamentarisk undersökning, blef dens efter en långvarig debatt, förkastad. — Uti Öfverhusets session d. 9 förklarade Lord Aberdeen, att un derhandlingarne med Portugal skola i alla händelser så fort ske kan, bringas till slut, antingen genom en traktats afslutande eller genom afbrott af negociationerna. — D 40 bölls ingen session af Underhuset och Ölverhusets I förhandlingar voro af ingen vigt. Ett i Liverpool beläget. Hr Fawcett tillhörigt, jerngjuteri förstördes genom eldsvada den 7 på morgonen, hvarigenom 400 arbetare blifvit brödlöse för dagen. — Enligt senaste underrättelser, har skadan, som tillsogals de brittisktostindiska öarne, genom den d. S Februari timade jordbäfningen, varit ganska betydlig, men menniskolif hafva proportionsvis blifvit skonade. äntigua har lidit mest och dess hufvudstad S:t Jonhs är nästan helt och hållet förstörd. Fran franska öarne Martinique och Guadeloupe äro ännu inga underrättelser ankomna; för den sednare fruktar man mycket, emedan den, såsom mycket vulkanisk, anses vara sjelsva sätet för det onda. — Processen i Lancaster mot Fergas 0connor och hans anhängare af Chartisterna varade 7 dagar och slöts den 40. Usaf 52 an1 klagade blefvo 50, hvaribland äfven OConnor, af Jurys befunna skyldiga. Domen, innehallankommer först sramdeles alt afI I I I de deras straff, kunnas. : TYSKLAND. Augsburg den 3 Mars. Ett Kongl. haierskt beslut af Mönchen den 48 Jan. anbesaller ett meine Åugsburger Zeitung Detta strängare handhafvande af censuren mot Allgeär :2 åtminStone till en del, en följd af de reklamationer konungen af Preussen gjort mot nämnde tidning för dess mot Preussens styrelse rigtade artiklar. Berlin den 42 Mars. Den som Predikostolstalare utmärkte Biskop Dräseke har på sin flera ganger förnyade begäran blifvit af Konungen entledigad från sin embetsbefattning som GeneralSuperin endent öfver provinsen Sachsen. SCHWEIZ. Lucern d. 7 Mars. Det stora rådet har beslutat alt åter införa Ursuliternunnornas orden. Et servatift som trots någon annan. i SPANIEN. Mudrid den 2 Mars. hufvudstaden som i Valencia och Murcia hafva utfallit till regeringens fördel. de såkallade säkert bevis att det goda rådet är så conCortes valen såväl uti