Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1843, sida 3

— ———————————— — — — dig, som dådgräfvaren. Rosenrasande konster, Alexander. i ditt hus! Sedan gumman Hämsel förnammit, att här ej var att frukta någon ryslig anblick af lik, eller stympade och sårade, trängde hon sig fram, mäktigt kännande sin inre kallelse att taga reda på förkållarderna. Först och främst gjorde hon sin man uppmärksam på nödvändigheten att bringa postmåstaren i sitt rum, hvarom Hämsel med myndighet också genast tog befattning; hon fattade deremot i svågern och dess dotter, skjutsade dem ut i köket, följde sjelf efter. och kastade dörren i lås bakom sig. Nu hölls den noggrannaste tansakning med flickan. Att v. Tutten friat till Helena om också a! misstag, denna uppgift intog beskyggande alla gummans tankar; hennes rådda inbillning frammanade ett hotande spöke, som utsträckte klorna att röfva lyckans faddergåfva ifrån Felicia. Icke ett ögonblick kunde hon försumma ati meddela denna farliga nyhet åt sin gubbe; gästernas nyfikenhet måtte pina dem på otålighetens sträck. bänk så mycket den ville, hår var ej tid till slu. ga förklaringar .med den ; värden och värdinnan höllo sig afsides undan. På sin gumma Annetts bekymmer svarade pappa Hämsel dock vre-igt: Strunt! postmästaren är full, och faran en chimär, men skandalen ty vårr, en sanning. Saken får tystas ned, vi fa bemäktiga oss ryktets lur och låfa det dansa ef. ter vår pipa. Gud ske lof, för Class fattigdom! på honom och Helen kan man ha ett band. Emellertid måste jag genast stoppa till munnen på den lilla satan till hrorsdotter och dess far. För att. vinna detta ändamål stal han sig. til ett enskildt samtal med sin bror, snickaren. Clas?, — började ban — vid våra föräldrar stoft; låtom oss nu vexla några förnuftiga ord: kom ej. med gyckel, utan visa att du kan ege karlaktigt allvar. ; Hm, sedan jag med ett riktigt grufligt, tra. giskt allvar tog upp och riktade med sjelfmörda rena raseri på mitt bultande hjerta ett — par anns.