Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris d. 2 Feb. Deputerade Kammarensssioner. ben 51 Jan. fortsattes discussionen öfver 5:te paragrafen af Svars Adressen, som rör regeringens förfarande i Syrien och Orienten. Det af Hr David föreslagna, förut omnämnda amendemenlet gick icke igenom, men med 206 röster emot 205 antogs ett af Hr Berryer föreslaget amendement. Genom antagandet af detta amendement kommer Dep. kammaren att i sin adress lyckönska regeringen till at hafva beverkat endast en bättre förvaltning i Syrien. Regeringen har i throntalet deremot sagdt sig bemedlat införandet af en förvaltning. som sullkomligt motsvarade invånarnes önskningar och förhoppningar. Ministeren bar således härvid lidit ett nederlag. — Omedelbart efter antagandet af Berryerska amendementet, skred man till discussion af 6:lte paragrafen, som handlar om den för ministeren så kritiska visitationsfrågan. Discussionen fortgick den 4 och 2 Febr. och var ännu icke slutad vid postens afgang sistn. dag. Den i fråga varande paragrafen, sadan den är utgången från adresscommissionen, lyder så här: Af känsla för menskligheten bemöda magterna sig att undertrycka den nedriga slafhandeln. Vi hafra till var tillfredsställelse förnummit, att Eder Majestäts regering, under det Frankrike fortfarit att deltaga i detta rättvisa företag, icke gatt in på någon utsträckning af de bestående conventionerna. vi förlita oss uppå att Eder regering med kraft vakar öfver ett noggrant och lopalt uppfyllande af conventionerna, så länge de icke öfverskridas. Men, genom erfarenheten, öfvertygade om olägenheten al desamma, motse vi med längtan den tidpunkten, då, för bibehallandet af den enizhet som är så nödvändig för utförandet af det gemensamma verket, vår handel kommer att stå uteslutande under vår egen flaggas upsigt?. Gangen af discussionen är hufvudsakligen den: kammaren fordrar underhandlingar med England för en revision af 1851—55 ärs traktater, föl att salunda få franska slagean uteslutande ställe under egen upsigt; ministeren vill alls ick underhandia. Bland de tal, som foresallit un. der discussionen äro isynnerhet att märka, ministerens sida, det som hållits af Hr Guizo sjelf, samt, å oppositionens sida, de af Hr Dupin d. å. och Odilon Barrot. Uti det tale Hr Guizot höll, yttras om traktaten al 4844 al han, eburu i början sinnad att underteckn denna traktat, som förefans färdig vid hans in träde i ministeren, sedermera, på grund af al männa opinionens obenägenhet deremot, afstyrkt regeringen fran att ratilcera densamma. Ha ansor det sig till en ärofull förtjenst att hafv förmått England antaga non-ratificationen af denn traktat Han förklarar förhållandet vara helt an Borlunda med tractaterna af 1831—55, hvilk en gång fullkomligt afslutade mäste af bad folken ovilkorligt hallas. Till deras uppbäfvan de sordrades ett allmänt samtycke. Nuvarand ögonblick vore på intet vis passande att inled