död för att ej underlåta att framkalla skenet af glädjen öfver Carl Iohans thronbestigning. Likasom, på sätt jag i mitt förra nämnde, hufrudstadens fest om måndag kommer att blifva en verklig förställnings-högtid, så komma förmodligen baksidorna af de fyra medaljerna hvilka skola bekostas af armen, Flottan, Embetsverken, och de lärda samsunden, att blifva rätt betydelsefulla, om de skola uttryeka sanningen. Väl var det åtminstone att Stockholms femtio Aldste icke beslutade en medalj; ty hade deras Ordförande sått gifva förslag till dess rerers, så ser man af hans ytirande till protokollet ati detta Samhälles trefnad och lycka icke kunnat der sa ett vitsord. Han gick så lånet att han påstod, det sedan eländet blifvit så stort att man hvarken är säker till egendom eller person, det vore nödvändigare att göra en barmherlighets-sliftelse som kunde få rum i korrektionsinrättningen, än att bekosta en stor sete. En värre ironi. öfver det gamla regerings-systemet kan man väl svårligen skåda. Emellertid år det roligt se, buru denna uppmanade hyllnings-ifver begagnas på vissa höll, att frömja de enskilla interessena och ätt gagna kofteriernas planer. Ått skildra alla dessa försök, skulle blifva allt. för vidlyfigt: men hvad som mest af allt synts mig dråpligt, är Minervas deraf upplifvade mod, att söka föreställa oss, all honungen icke skulle kunna samtycka till en ombildning af National-representationen. Han har säger Minerva, åtminstone dessa fyra Rihs Stånd alt tacka för en krona; och lenna må nu emellanåt falla sig under bekymren alldrig så tung, så är det dock alltid en krona och dertill en, som har borgen för sin varaktighet och på legitimitet uti just legitimiteen af dessa samma fyra riks-stånd, som man ill inbilla nationen, att Konungen: skulle kunha räcka hjelpsam hand till att upphäfva. Det ir ju förträffligt, alt på detta sätt göra konunzen till en Stands-konung, i stället för hela olkets; och att söka inbilla oss, att ban äger törre pligier af tacksamhet mot de fyra Stänlen, större säkerhet för sig sjelf och sin dynati, i dessa stånd, än till eller genom Svenska olket. i