Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1843, sida 2

? — —— ———— ylinssaste lillsredsslällelser. bu är en mycket förslandig ficka, som kan attrappera så dolda sanningar. Du arbetar dig in i framtiden, hvilken för en flicka alltid skall hvila i huslighetens sköle. — Men säg, huru tycker Felicia, att lefva liksom snäckan fastvuxen vid sitt hus, det är dock ej alldeles visligen gjordt af menniskan? Felicia: bå vore en hydda i ödemarken paraliset. Jag älskar staden, der grannarne bo vägg om vägg. Den gåstsria dörren öppnar sig dag för dag, ty af de talrika vänner och bekanta klappar på, ömsom den ene, ömsom den andre. Nägra gånger om äret församlar man deras sulla krets omkring sig vid en lysande sete. Ack, sådana tillfällen äro det, som kasta ett återsken af den stora verlden in i salongerna uti äfven den minsta småstad; och den generöse värden utströr slösande nöjets blommor öfver sällskapslifvet v. Tutten: (som ofta stannat och fixerat flickan) Ah — ja! : Felicia: Till dessa, den enskildes glädtiga bemödanden, komma samfällta, offentliga tillställningar. Och, dessa baler, def man täflar i prakt och ståt, der smaken firar sina triumfer och moden upprullar sin profkarta. lurn roliga dessa balar, der en förförisk musik, en yr dans och en angenäm conversation bjuda upp aft att hånrycka vära sinnen. v. Tutten: Hm! hm! Felicia: Sedan: tbeaterns förtrollande tiljor, ler konsten uppträder i sin mest förtjusande zeslalt. 0, ett abonnement är en oskattbar skörd if njutningar. Åktören spelar så intagande på år själs lältrörda strängar. På en Spektakel