Från licd:s siorrespondent. Stockholm, den 5 Feb. Då man ser d. hemödanden som nu göras, att sramkalla hyll ningar åt Konungen, på dess 23 regeringsar vid sidan af alla de synbara bevisen på de utillsredsställande och i många fall olyckliga a sanikällets inre ställning, kan man omöjligt und st aft finna det dessa bemädanden egentliger utgå ifrån makten sjelf, och att den endast för sina ändamål och för ceen ära begagnar alla de medel som korporationsoch korps-andan alltid stär sardig att erbjuda åt henne. Del it en gammal sägen, att i politiken skenet är makt; och om denna satts icke alltid kan hesta profvet är den dock en här anledning lör dem, som innehafva makten, att sälta värde på skenet. be inbilla sig åtminstone sjelfve, utv det gifver dem den. Så synes dem derlöre hu, dessa anstalter till sater, dessa offentliga tal vid. lårostolarna, dessa medaljer, som skola tull eiterverlden öfveriora minnet af ett jubileum, un. m. vara bevis på den stora makt man ulsRar på sinnena och det förtroende som solet hyser för sin Regering. Ja! ifren att söka wora firandet så allmänt som möjligt, söranleler t. o. m. till den offentligheten, att man ter sjunga te Deum på årsdagen al Carl XIII:s