Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1843, sida 2

gaste och mest invecklade gren af statsbestyren i alla länder, och i alla länder hafva i desse statsmannavärf stora rykten uppstått och stora rykten ramlat. Herr Munthe hör icke till dessa kathegorier. Han har aldrig stått nog högt, för att löpa fara att störta djupt. llan tillsattes, emedan ett tomt rum för ögonblicket behösde fyllas: det har skedt, — och Sverige srägar ännu hvar det skall finna en kinansminister? Frågan gäller icke de lopande alldagliga göromålen ; de kunna skötas försvarlist nog: sådant betvislas icke. Men planer, som omfatta näringarnas förkofran, rörelsens lättande, förlägenhetens och stockningens afhjelpande, förtroendets befästande, landets välstånd : allt sädant är idel slipstenar för Herr statsrådet Munthe: Det är redan vackert om man sslipper se hans namn under propositioner om de landsförderfliga statslånen, hvilka städse utgjorde refrängen, på de af Herr Skogman kontrasignerade meddelanden till Riksens Städer angående Statsverkets tillstånd och behof. Förkastandet af dylika Regeringens älsklingsförslager var den helsosammaste frukt för Sverige, som hittills vuxit på motståndets träd. Men i en tidpuukt som denna, då krediten är störd, våra förnämsta exportvaror ej kunna säljas till antagliga priser; penningebehofvet allmänt och trängande, och kursen uppjagad långt öfver myntets bestämda värde: — nu är det fara värdt att motståndet i nämnde afseende hlef lamare, och att en förespeglad undsättning för ögonblicket skulle bringa mången att blunda för morgondagens bittra efterräkning. Väl derföre Herr Munthe! om han undviker att ånyo sätta riksdagsmåns skarpblick och sosterlandskånsla på prof; men ve honom! derest han utkastar detta Erisäple på den stundande riksdagen. Icke blott hans sall som minister — det är en lumpen sak, och kan föranledas af flersaldiga andra orsaker — blesve deraf en snar följd: men folkets hämd blef en gång gruflig, om dess Ombud läto narra sig i snaran, och tyngden af de redan tryckande skatterna komme att ökas med statslänens växande räntor. Herr Munthe har dyrt köpt sin taburett om, till återtjenst, det blir hans osälla lott att kontrasignera någonting om Banken, som hittills varit i sorm af bok, hvilken, i likhet med Herr Dahlgrens om Frimureriet, icke varit lemnad till assaln i bokhandeln. Ett förslag, som ytterst afser en ny realisation till 48 sk. per riksdaler silfver, och det i ett land, der man för tretton ar sedan realiserade till 428 sk., och kursen i detta ögonblick stär på 433, är lika rättssom erundsattsvidrigt, helst 991000:delar af nationen äro i skuld öfver öronen, och skulle af en sådan operation samtoch synnerligeu blifva satlighushjon. Den enda väsentliga förmånen häraf vore, att Svenska nuvarande Konungahusets årliga underhållsumma Åttahundratio tusen — säger 810,000 — riksdaler banko nära tredubblades i värde; en vinst; som, jag är derom lika öfvertygad som du och alla andre redlige sosterlandsvänner — det landssaderliga hjertat aldrig skulle tillåta att utpressa srån betryckta undersäter. Jag nämnde den årliga underhållssumman iill Konungahuset, och. jag finner i denna omständighet ett nytt och maktpåliggande ämne för Finansministerns omtanka och verksamhet. kan n icke åvägabringa indragningar och besparingar; icke skapa-rika inkomstkällor, så är E tredje uppgiften han har att lösa: att göra front möt nya oundvikliga utgifter med för hand varande tillgångar och röra sig med redan bexiljade summor så, att de forsla till. syllande at flera behosver. Ifall Herr Munthe kommer att bibehålla porteseuillen, kan han icke slippa ; dan detta prof: Hvad man vill — det är en sats, som icke. för ofta kan upprepas — mäste man vilja med sina följder. Sveuskarne hafva bittills velat ett ärsitligt konungadöme: ergo måsdke de vidkännas de för deuas upprätthällande oundgängelige kostnader. ben tidpunkt är icke längt borta då de Kongl. barnen allesammans trädt ur parnkammaren. Denna tidpunkt inträffar till och med bestämdt mellan de begge nästa lagtima riksdagarna; helst det ofelbart ligger i dynastiens plan att se Arffursten snart och fördelaktigt . förmäld. Ett. fattigt, glest befolkadt land och dess. under skatter nedtryckte invånare, som redan bestå sin regentslägt 810, 000 riksdaler banko ärligen (och jag är till och med icke rikligt säker, om i detta belopp Drottningens handpenningar äro inberäknade), synes icke rimligen hvarken bora eller kunna belastas med ytlerligare bördor i och för detta ändamål. Det blir således nödvändigt att fördela det redan befintliga anslaget (hvilken fördelning åter alldeles icke utesluter möjligheten eller lämpligheten af dess successiva minskning, i proportion afhvarje medlems af konungahuset andel deruti) : mellan regentölägtens serskilda ledamöter. Cranskar man: de olika posterna i förenämnde anslagssumma, så skall man finna, att en sådan fordelning icke, på långt. nära, är så halsbrytande för Herr Finansministern, som: det i första ögonblicket låter. Konungens civillista, som enligt 1818 ärs riksdagsbeslut utgjorde 320, 000 rikdaler, ökades 4823 till 420,000, och serskildt af Riksgåldskontoret 200, 000, hvilka 4845 anslogos A uMAWAA E C—WCrr—— —