mo )å det skulle komma att bero huruvida en chism skall uppstå inom kyrkan, (Non Intruionislerna hafva hotat, att, i fall de icke få in ästundan uppfylld, constituera sig säsom n egen församling) eller en återgång ske till ingens tillstånd 4834, då ännu icke den så kallade veto-acten blifvit förklarad för olaglig. — Alla tidningar, Morning Post ensamt undanagen sadla på det högsta General-Guvernörens Ostindien förfarande. Enligt privata underrättelser från Indien tycks han nästan hafva förlorat förståndet. Således berättas bland andra galenskaper, att han för armeens räkning beställt för 60,600 s8 consectyrer! Det sörljudes att nåsta post kommer att medföra hans återkallelse. — Sir Charles Bagot, General-Guvernoren i Canada väntas osördröjligen tillbaka till England. Sir Charles Metcalse, en man med högst hedrande föregåender tros redan vara utnämd till hans efterträdare. — Times har en artikel öfver förbudet af Leipz. Allg. Zeitung, hvari denna mesure afgjordt förklaras vara föga motsvarande Tidsandan. — Från alla häll på kusterna förljudas bedröfliga notiser om de olyckor, som sista orkanen förorsakat. Jessi Logan en stor Ostindiesarare med rik laddning har förolyckats på kusten af Cornwall. Manskapet är räddadt, men ett band af 100 karlar sammanrotade sig för att plundra vraket och angrepo till och med tullbetjenterna och kustvakterna, hvilka dock tillbakaslogo de djerfva sällarne och grepo 9 af dem. Det påstås att en del af manskapet och passagerare från en vid franska kusten förolyckad Ostindiefarare Conqueror, visserligen lefvande kommit i land, men sedan blifvit plundrade och dränkte af strandröfvare. Engelska Consuln i Boulogne bedrifver undersökningen i denna affär. — Granskapet af St. Cleggs i Wales oroas af ett röfvareband af ungefär 600 unga män, anförde af en groflemmad karli quinnodrägt, kallad Rebecca hvarföre och bandet kallas Rebecca och hennes döttrar. NEDERLANDERNA. Haag d. 24 Jan. Den till andra kammaren af General-Staterna ingifna, af 50 Amsterdamer Handelshus underteknade Adressen, riktad mot traktaten med Belgien, åsyftar att visa den fara, hvarmed nederlänska handeln hotas, om, såsom i denna tractat är bestämdt, farten på Hollands bivatten upplåtas åt Belgierna med samma förmåner som Nederländerna sjelfva. Petitionsingifvarne förklara sig likväl icke vara emot dessa i traktaten beviljade förmåner, utan hafva antagit till lösen Handelsfrihet för alla. Men till följe häraf yrka de ock att sådane förmåner icke borde lemnas Nederlands handelsrivaler, utan att Belgien och Tyskland låto Nederländer na tillgodonjuta en motsvarande ersättning i Tull nedsättningar och handelsfördelar. Sedan Adressen 2:ne dagar discuterats i kammaren, fatta. des af 44 röster mot 7 det beslutet, att 4. dressen, enligt Petitions-commissionens förslag skulle nedläggas i kammarens registratur sam en asskrist af densamma tillställas Utrikes Mi nistern. TYSKLAND. Berlin d. 26 Januari. D:r Jacobi har ut andra Instaneen, eller af Appellations-senaten vi