Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1843, sida 2

I den Westlandske Tidende N.O 44 för den 9 November sistl. år, finnes följande artikel la nförd, i öfversättning så lydande: n Arendal den 28 November. I anledning at len i N:o 34 af detta blad införde berättelse 34: serom, att en skeppare, under sin segling öster 14 fter kusten, försökte öfvertala några Lotsar ; ut sätta dess fartyg på grund, har öfver-— otsen, Herr Capit. Mechlenburg, igenom Lots-— udermannen i llarestö och lIvedestrand låtit Of nfordra vederbörande Lotsars förklaringar, hvilka han välvilligt har tillställt Redactionen till ssentliggörelse. vi meddela här deras hufvudip sakliga innehåll: I preserv-Lotsen Grunder Stenersen uppgifver, ) att han, som en söndag var ute med sin båt, IF kom till sidan af en Svensk Skonert, hvars kapten han frågade, om han ville gå in i bamm, hvartill denne var hugad, under soregisvande utt han ville in för att proviantera. Vinden var vest-nordvest, hvarför de måste kryssa sör au komma in i hamnen. Då Lotsen hade vaH it om bord och kryssat ett slag, blef Mb han tillfrågad om det icke kunde gå an att (tosse) sätta fartyget på grund, men då han fl! nekade till att göra detta, sade kapten, att när st lotsen icke ville beqväma sig att sätta sartyget på grund, så att det sick totalt förloradt, sa ville han gå tilll sjös igen, hvartill lotsen svarade, att han som en redlig lots, aldeles icke ville företaga sig sådant och gick derefter i sin båt igen. Kapten fortsatte sin kurs längs landet och likaså litet hans som fartygets namn kan lotsen uppgifva, då det icke är brukligt, lå att en lots srägar derefter förr än fartyget är kommit i hamn. På lotsens fråga hvarifrån MH fartyget kom, svarades: Nordsjön. Alt icke skeppanen lät afskrächa sig genom detta alslag, synes af följande af lotsarne Oless Berntson och Niels Ambjörnssen från Sandöens äl Lots-åldermanskap gifne förklaring. D Förliden sommar kommo vi till sidan aft. en skonert rätt utanför Sandön. Förrän jag (o. Berntsen) kom om bord, srågade jag elterifjö skonertens hemvist, hvartill svarades: Strömstad, är på fråga hvarifrån den kom, svarades srån s Nordfisket, men som det syntes var den bar0 lastad. Vi frågade derefter om han ville in till kissöer, hvarpå han svarade: när det kuu-A de ske efter accord. Vi förklarade, att vi ickel ville gå annat än efter taxan, hvarefter hanil: bad oss komma om bord. Jag (0. B.) gickib om bord, blef bjuden ner i kajutan och derg tillfrågad om jag icke ville gifva skonerten en (ett pup) stöt antingen på ett blindgrund eller s på fasta landet. Härtill svarada jag, att jag för min egen persons skull hvarken kunde eller ål: ville inlåta mig på ett dylikt företag, hvarefter han förklarade, att om jag ville göra detta, ll: kunde jag förtjena penningar både åt mig sjels, honom och rederiet. Följderna ville han pätaga sig. Jag sade honom åter att jag hvar-g9 ken kunde eller ville inlåta mig häruti, och att. följderna sör mig voro Ågerhus fästning förl i lisstia. Derpå öfvergaf jag fartyget, som styrde öster ester landet, och så länge det var dager, kunde vi se det det segla längs med landet. haton erinra vi icke, men det var en Lördags eftermiddag, (i vår berättelse är anfördt den 2:dre i f. M. som också var en sön dag) och skonertens eller kaptenens namn vet —— U —