Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1843, sida 2

St omar F UrLJåIIOSKA Måglernaå, ar den mest tillskrufvade i hela talet och har också på det djupaste sårat nationalkänslan, då hela Europa vet, på hvilka hotelser å ena och förödmjukelser å ändra sidan denne vänskap grundar sig. Också säger Courier fr., såsom svar på paragrafen om de spanska angelägenheterna: Vi hafva tvingat Espartero till knäfall for Sir Robert Peel och uppoffrat Barcelona åt Manchester. Journal däs Debats är icke så stortalig, som vanligt, uti sitt beröm af throntalet, utan helt försagd och synes hafva vändats grufveligen för sin korta apologie. Kamrarnes session den 40 bevistades endast al 3 a 6 deputerade. Af ministrarne voro Hr Lacayve-Laplagne, Finansministern, och Hr Cunin-Gridaine, ilandelsministern tillstädes. Finansministern förelade tre sinanciella lagförslag, bland hvilka budgeten för 1844, företeende ett desicit af 33 mill. Fr., isynnerhet ådrog sig uppmärksamhet. — Sockerfrågan förekom äfven. Ur Cunin-Gridaine förlade ett lagförslag öfver det inhemska sockret. Delta innehöll, alt, räknadt från den 4:ste September 1844, skulle den inhemska sockersabrikationen förbjudas och en skadeståndsumma af 40 mill. utgå på 5 terminer. Detta Lagförslag, vid hvars uppläsande förmärktes starka tecken till ogillande, skall tryckas och utdelas. Den 41 hölls icke någon offentlig session, men i kamrarnes afdelningar arbetades. Debatterna der voro ganska häftiga. visitationsfrägan utgjorde förnämsta föremålet för oppositionens angrepp. Ännu hafva de conservatixe ölvertaget, hvilket isynnerhet resultatet af Adress-commissionens utnämnande utvisar, då, af 9 utvalda kommissarier, 8 tillhör det ministeriella partiet och endast en, Hr Odilon harrot, oppositionen. Efter en beräkning, grundad på denna dags debatter, äro likväl 467 röster mot visitationsrättigheten och 165 för ministerens åsigt. Finansministern, Hr Lacave-Laplagne har i denna fråga afgjordt uttalat sig emot sina Colleger och år äfven för öfrigt i många andra fall, af lika tanke med oppositionen. Vid sessionen, som ägde rum den 12 föreföll ingenting serdeles märkligt. Endast en debatt för visitationsfrågan, emellan Hr Guizot och Hr Lanjuinais, understödd af hertigen af Valmy. Sockerfrågan discuterades icke denna gång. Från Pärskammarens sessioner förmärkes Ingenting af vigt. För att få en ide om de olika partier, hvari de Deputerades Kammare är delad kan följande framställning tjena till ledning: 4. Yttersta högra sidan eller Lesitimisterna, anhängarne till den fornfransyska författningen och den äldre, fördrisna grenen af Bourbonerna. Den sönderfaller i 3 fraktioner: a) Demokratiska Legitimister, som, för att ernå Republikanernes medverkan, låtsa sig hylla republikanska idter; deras organ är Gazette de France. b) Rena Legitimister, hvilka följa de grundsattser deras benämning innebär; Quotidienne är deras organ. e) Förenade Legitimister, som börjat sörena sig med nuvarande konungadömet. lHusvudledaren för hela detta legitimistiska parti är Hr Berryer. Antalet af dess medlemmar är icke särdeles stort i sjelfva hammarn, men desto större är dess styrka utom kammarn, särdeles i södra och vestra Frankrike. 2. Högra sidan. Det nuvararande Frankrikes aristokrater, som hufvudsakligast utgöras af de stora possessionaterna, de rika sabriksägarne och köpmännen. Detta parti kan förr sägas hafva antagit Juli-revolutionen, än medverkat dertill. Uti Kammarn saknar den någon egentlig ledare; dess förnämste statsman, Grefye Nolä hör till Pärerna. Presse är detta partis hufvudorgan. 5. llögra centern. Uufvudsakligen Doctrinärer. Desse medverkade till Juli-revolutionen, men äro ännu aristokratiskt sinnade i samma bemärkelse som ledamöterna af högra sidan. Deras anförare är Hr Guizot; deras hufvudorgan Journal des Döbats. 4. Venstra centern. Detta parti vill visserligen bibehålla nuvarande författning, men är isynnerhet för det demokratiska deruti. För längre tid sedan har den delat sig i 2 fraktioner: a) Ena hälften sluter sig till nuvarande ministeren och bildar derigenom liksom ett mellanparti emellan ministeren och oppositionen; såsom dess förnämste medlemmar framstå Urr Sauzet, Dufaure, Passy. b) Andra hälften lutar mera ät oppositionen, har Hr Thiers till anförare och Constitutionel till husvudorgan. 5 Dmastiska venstra sidan, eller helt enkelt venstra sidan. Sädane som vill en demokratisk ombildning af den nuvarande författningen, dock med bibehållande af Orleanska dynastien, derff predicatet den dynastiska. Hr Odilon Barot är deras hufvudman samt Siecle och Contitutionel deras förnämsta organer. 6 Itterta venstra Sidan. Republikaner, likväl af åtskillisa nuancer i deras idter. Den räknar få lelamöter i kammarn. Sedan Hr Garnier Pases död har den ingen egentlig Chef; utmärka medlemmar äro Hrr Laffitte, Dupont de Eure, Arago, Ledru Rollin. Dess hufvudoraner äro Journal du commerce och National — Högra sidan och högra centem samt på isst sätt den ena sractionen af venstra Centern