A LCe AF — A — I — —ö— han trodde sig emot mig kunna esa. — Uli Ä — D ders betalande göra någon uppoffring, försökte jag vid den tiden, genom annan person, fa tilloch jag erbjöd 23:delar af deras kapitalfordringar, helst jag icke kunde disponera mina bortavade och delade min aflidne sarbroders efterlemnade samma tid var Landshöfdingen m. m. Nerman pohållande, ebmru sådant är sjelfva husvudsaken. Tit Fegersehjöld har väl afbört vittnen derom, att min fader lefvat före min broders död, men R: dr, i i annat fall blifva såsom orden föllo, ut-fi satt för chikaner så länge vi lefde. kännande med mig, alt jag till min faders skulder elleri hans förhållande i öfrigt icke i ringaste mån varit vållande, ansåg jag mig icke lagligen skyldig att ingå en förbindelse, som i min dåvarande ställning, kunnat menligt invorka på min framtid. Jag gaf alltså Tit. Fägerschjöld ett vägrande svar, och han har på bästa sätt hittills uppfyllt sin hotelse. Längre fram på hösten samma år 1850 fick jag emottaga under rekommendation 2:ne bref från Tit. Fxgerscbjöld med förnyade hotelser, samt uppgift, det han då mera kände, att jag sommartiden förut, efter re qvisition från minister Signeul i Hamburg, betalt begrafningskostnaden för min fader, som under namn af Hilfvild, då om våren allidit uti llanoversha landet, och Tit. Fegerschjöld tillade, att han skulle sådant kunnigt göra, hvilket han dock sedermera trott vara bäst underlåta, och i sin stämning låta påskina okunnighet om ett slikt förhållande. Jag bad honom sorigå pa den ädla bana han börjat, men framförallt att i laglig väg låta anhängiggöra de anspråk, som slutet af Oktober månad samma ar blef min ogifta farbroder, öfverjägmästaren Tönne Oxehuf vud, mördad. Mina bröder, f. d. kapitenlöjtnanten Adolf Göran Oxehufvud och underlöjtnanten And. Rolf Oxehusvud, voro då sedan 1827 i Amerika och hemkommo först aret derpå. Jag, med fult visshet om min faders förut inträffade död, tog den mördades esterlemnade tillgångar om händer, och bouppteckning förrätlades. Genom det mig såmedelst tillfallna arf, försatt i tillfälle, att för min aflidne faders skulvågabringa ett uppgörande med borgenärerne, rande eller omyndige syskons arssandelar; men lit. Feserschjöld var icke sen att tyda detta såsom af sarhäga gjordt, samt för att söka skrämma mig, sökte hos hongl. Götha Hofrätt qvarstad a arfvet, under uppgift; att min fader lefde, hvilken fråga llofrätten, som var lätt att förutse, förklarade sig då icke kunna omedelharligen upptaga till pröfning. Från den tiden kunde något vänligt uppgörande emellan Tit. Fagerscbjöld och mig aldrig äga rum. Jag realiseraegendom, och att jag ensam dermed haft besattning, känna alla menniskor der i orten. Under lismästare i Stockholm, och hvarken kunde lemna biträde, ej heller ersordrades sådant. Detta oaksadt vill Dagl. Allehanda antyda, att Tit. Nerman hållit arsskiste efter min farbroder. Ivarföre Tit. Figerschjöld, som icke aktar för rof, alt räntefritt af konkursmassans medel innehafva 3 a 6.000 Rdr Bko, som han under sitt 12ariga huratel tid efter annan uppburit, alltsedan 1850 dröjt med anhängiggörande af nu först började rättegång, må han sjelf förklara; för mig synes enda skälet vara, dels en. derigenom vunnen fördröjd redovisuing af massan, och deis vissheten att med rättegången ingenting kan rinnas, helst, enligt hvad hans bref antydde, han ganska väl känner, att min fader var död innan hans broder mördades. Han har ochså icke framdragit någon bevisning på ett motsatt försådant inverkar icke på den började rättegangen Tit. Fegerschjöld har i sin stämning yttrat, att vittnen skola finnas, som kunna intyga, att win fader lefvat efter dess broders död? Men att bevisa ett sorhällande, som icke existerat, faller sig icke lätt och jag tror, att det skall blifva lika svårt för Tit. Fegerschöld, att undgå den upprättelse och offentliga afbön, hrxarom påstaende emot honom icke skall uteblisva för hans äreröriga och oförständiga anfall, falskligen och med argt uppsåt uppgjordt. Jag har nu vidlystigare mig yttrat, än hvartill jag vid början varit sinnad; men allmänheten har så ofta blifvit, genom utspridda rykten, vilseförd i denna sak, att jag ansett mig böra lemna fullständig upplysning om sanna förhållandet, och hvarigenom hvarje opartisk läsare skall finna, att jag handlat som jaz bordt och icke kunnat på annat sätt mig förhäfla Jag har icke kunnat förekomma de händelser, som inträfiat, men jag har vid dess behandling haft lag, ära och redlighet till rättesnöre, och jag fruktar icke hvarken Tit. Fegerschjölds anfall eller domarens pröfning, nöjd dermed, alt detta sednare en gång må ega rum, och osannfärdigheten af de rykten lagd uti klaraste dag, som i denna sak, på ett lömskt sätt, blifvit utspridda. Hade min faders borgenärer, ar 4850, utsett annan kurator, som handlat öppet och beskedligt, så hade jag och syskon, genom vär farbroders dödsfall dertin istandsatte, sannerligen godtgjordt dem deras hapitalfordringar; men lit. Fxygerschjöld har szjort allt, hvad i hans förmåga stätt, för att qväfva vår böjelse i nämnde hänseende, och borgenärerne må derföre hålla honom räkning. llädanester skola, å min sida, förhandlingarne MM ss If ing5