Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1843, sida 3

Åli, såg honom skarpt i ogat och fixerade ho. nom länge. åli utbärdade lugnt hans genomträngande blick. Då utbrast Murad: lyyckan förer dig på en stigande bana, Ak. Se, striden dernere är oviss för den beräknade utgången, anfallet skedde försent; och äfven de svartas trohet vacklar. Att tillkännagifva för trupperna Mehmeds död, utan att gifva, eller föreslå dem en ny beherrskare, vore att öka tygellösheten. Tag du Paschans turban. hans dolk; träd ut och bjud dem lyda dig! llan satte den perlsmyckade turbanen på Alis hufvud, hängde Paschans mantel på vännens skuldror och omgjordade honom med den aflidnes praktsabel — Så utsmyckad visade sig Ali på slottets altan. pred, fred, sluten striden! — ropade båda vännerna med ansträngd röst. be tillivungo sig uppmärksamhet, tumultet tycktes aftaga. Då dundrade åter Alis stämma: Mehmed Pascha har fått en efterträdare! Sen i mig er anförare, Mehmed är dd! — Ifrån mun till mun lopp denna nyhet: Meumed är död! en ny Paschn! — Striden afsstannade och trupperna skockade sig omkring altanen. Åter sörnams Alis röst. Lyden mina bud, de skola vara rättvisa. Ijenen mig troget, jag skall beölna ert Öeb luften skakades af de väldiga rop, som mängden utstättemed full hals: Hurra, lesve Ali Pascha! (Forts.)