har ejort en noå sangst, salluckan har gjort sin skyldighet. Upp, Kamrater, i dessa fickor är euld. — — Och i denna hand stål, asbröt Urnst honom med blixtrande ögon, i det han drog Kapucineros välforvarade dolk upp ur sickan. Nidinz! emotlag här den lön, du icke) väntade. Och med dessa ord stöter han honom dolken genom hjertat. Ett fasansfullt skrik! träffar hans öra. — Ernst — — olyckliga Ernst! — — Allt var en — dröm, och i drömmen har vännen mördat sin vän !! — Nästa morgon knackar herden på dörren. Fåfängt. Ingen öppnar. Han mäste med våld öppna den. flvilken sen! Två lik livea framsör bonom, det ena på bordet, det andra bredvid spisen. — — Anekdoter. En vacker Dansös stod och smehade sin hund. Doktor: Debek frågade henne: vous aimer les ehiens? — Oui, je tes aime beaucoup. — Ah, uimet moi aussi, car je suis une espece de chien. — Comment done? — Ile suis autrichien. I en stad der assift vid tullen betaltes för allehanda födoämnen, slog en Norsk prest vad, att han skulle bringa ett lam utan afgift in genom en af stadens tullar. Han köpte ett lam, satte sig i sin chäs, klädde lammet i en kappa, satte en bahytt, som gick ned öfver ansigtet, på lammets hufvud och åkte, med detta vid sin sida, i skymningen in till staden.